Bråda dagar. Irene Wennemo har en hektisk höst där Medlingsinstitutet får gå in och hjälpa parterna att
komma överens i avtalsrörelsen.

Medlingsinstitutets lokaler ligger fint i gyttret i Gamla Stan, men för en myndighet med bara nio anställda behövs inte stora utrymmen.  Att få facken och arbetsgivar­organisationerna att komma överens kräver en hel myndighet i Sverige.

Medlingsinstitutet har tre uppgifter, varav två är inne i en intensiv fas just nu:

Den första är att medverka till att avtalen som fack och arbetsgivare fattar inte stör Sveriges ekonomi. Den andra är att utse medlare som hjälper parterna om det finns risk för att förhandlingarna strandar och det kan bli läge för stridsåtgärder.

Dessa två är aktuella just nu, men den tredje är minst lika viktig för att de övriga två ska ha ett fungerande arbetsunderlag: medlingsinstitutet ansvar för all statistik över svenska löner, även om det är SCB som sedan sammanställer den på sin webbplattform så är det Medlingsinstitutet som samlar in alla uppgifter och ser till att det är korrekt.

Som ansvarig för lönestatistiken genomför Medlingsinstitutet två olika stora undersökningar – dels strukturlönestatistiken en gång om året.

– Den gör vi ihop med arbetsgivarorganisationerna, där Svenskt Näringsliv samlar in uppgifterna. Sedan är det konjunktur­lönerna en gång i månaden. Med statistiken håller vi nu på med ett utvecklingsprojekt. Vi försöker göra det ihop med de som levererar lönesystem till företag. Istället för att göra besvärliga enkätundersökningar försöker man få systemen att leverera data rätt in i systemen. Om vi kan modernisera hur man tar fram underlagen i statistiken så förbättrar vi den. Nästa alla företag har ju något system, säger Irene Wennemo.

När den här texten skrivs så har löneförhandlingarna mellan LO-förbundet Handels och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel strandat. Handels kräver höjning av minimilönerna och arbetsgivarna säger nej.

Det innebär en möjlig strejk runt om i landet på utvalda butiker. Varslet berör 22 företag, och 5 000 anställda kan tas ut i strejk.  Sannolikt har konflikten löst sig när du läser artikeln i Konsulten, stridsåtgärder är dyra saker att hantera och varken fack eller arbetsgivare önskar betala för det om det inte är absolut nödvändigt. Men den som sett till att parterna kommit överens jobbar för Medlingsinstitutet.

Minsta myndigheten. Med nio medarbetare är Irene Wennemo generaldirektör för landets minsta myndighet. Kontoret ligger i Gamla stan, med sina gränder och historiska byggnader.

Det så kallade märket som sattes inom industrin 1 november innebär ett påslag på 5,4 procent i 29 månader framöver. Det är alltså normen för löneökningarna.

500 avtal som omfattar tre miljoner anställda är under omförhandling 2020. Det är större delen av svensk arbetsmarknad som berörs av årets avtalsrörelse, totalt finns 700 kollektivavtal på arbetsmarknaden.

“Märket” omfattar åtta arbetsgivarorganisationer, fem fack, 55 avtal och 500 000 anställda, bland dem finns Livsmedelsföretagen, Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen, Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall med flera.

Irene Wennemo har jobbat lite mer än ett år på sin nya arbetsplats.

– Det är speciellt och inte alls som jag trodde, och det beror förstås främst på coronaepidemin som ställt till det, säger hon.

Avtalsrörelsen som skulle dragit igång under våren, med avtal som löpte ut sista mars, sköts istället upp i sju månader, något parterna kom överens om på grund av covid-19.

– Men under den här tiden som det var prolongering (förlängning av avtalet) så har det skett en massa andra saker. Korttidsarbetsavtal har förhandlats fram , sedan är det LAS-förhandlingarna som pågått mellan parterna, och efter det slängde man sig rakt in i avtalsrörelsen, säger Irene Wennemo.

Mycket att göra på nya jobbet alltså, men samtidigt är hon mycket erfaren i frågorna hon har att hantera, med en bakgrund med mer än 20 år på LO, bland annat som chef för LOs arbetslivsenhet och utredningschef vid den näringspolitiska enheten. Hon har också haft en rad utredningsuppdrag åt regeringen, och var statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet mellan 2014-2019.

Om det nuvarande uppdraget som general­direktör säger Wennemo:

– Vi ska främja en väl fungerande lönebildning och medla i arbetstvister. Vi för många samtal inför avtalsrörelsen så att vi har en hygglig bild av hur situationen är och vilka som verkar hantera det på ett bra sätt.

Och de som inte hanterar det fullt lika bra?

– När parterna inte kommer överens så kan de antingen frivilligt begära medling och då informerar man oss om det, eller så varslar en av parterna att man ska vidta en stridsåtgärd. Varsel måste skickas till oss och då tillsätter vi en medlare. Vi har ett 30-tal personer som vi använder som medlare. Det är personer som har en bakgrund hos parterna, antingen har de jobbat fackligt eller på arbetsgivarsidan, säger Irene Wennemo.

Det är Medlingsinstitutet som bestämmer vem som ska medla.

– Men i normalsituationen så ser vi till att bägge parterna tycker att det är bra namn. De har oftast en ganska gemensam bild av vad som är en bra medlare, men ibland har det hänt att vi har fått bestämma över huvudet på dem.

En medling klaras för det mesta av på en vecka.

– Man måste varsla sju arbetsdagar innan och då har man den tiden på sig. Men om man inte går i mål utbryter ofta en strejk eller en annan stridsåtgärd. Sedan brukar man kalla till sig parterna igen. Ingen vill ju ha långa strejker på svensk arbetsmarknad.

Betydelsen av en nattmangling ska inte underskattas.

– Det är inte lika mycket nattmangling som en gång i tiden, men oftast är det lite så att man behöver en viss press för att komma överens: “så här kan vi inte hålla på en natt till – folk blir trötta och nu måste vi komma till avslut”. Det är jobbigt att säga ja. Man är alltid rädd att få skäll av sina medlemmar, och kanske inte vågar ta språnget av rädsla att ens medlemmar inte tycker att det är tillräckligt bra, säger Irene Wennemo.

Hon har själv aldrig medlat, däremot varit “väldigt inblandad i förhandlingar” både på LO och som statssekreterare.

Årets coronaavtalsrörelse har varit svår att få ihop.

– Det som gjort det extra svårt är att olika branscher gått så olika bra. Vissa har gått för högtryck, vissa har haft fruktansvärt stora problem. Nästan på alla avtalsområden har man branscher som gått bra och branscher som gått dåligt. När man slår fast ett märke ska det gälla för hela arbetsmarknaden och när det ser så olika ut kommer vissa att tycka att det är för lågt och vissa för högt. Det blev omöjligt att landa ett märke som inte många blev missnöjda med, säger hon.

Bråda dagar. Irene Wennemo har en hektisk höst där Medlingsinstitutet får gå in och hjälpa parterna att komma överens i avtalsrörelsen.

Missnöjet med årets märke ligger fram­förallt på arbetsgivarsidan.

– Många tyckte att det blev högt, säger Wennemo.

När intervjun genomförs pågår medling för handeln. Efter det kommer förhandlingarna med hotell och restaurang och hela besöksnäringen. Kommunal och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner har nått mål, förutom läkarna. Byggsektorn är på ingång, därefter transport.

– Det är  många avtal på transportsidan som löper ut. Det är fullt upp, säger Wennemo som avslutar intervjun för att ta ett brådskande samtal från en av medlarna.