Utredningens uppdrag 

3:12-reglerna, eller reglerna om andelar i fåmansföretag, kritiseras ofta för att vara komplexa och komplicerade. Många förändringar har gjorts under årens lopp och dessa förändringar har bidragit till den ökade komplexiteten.  

Reglerna infördes i samband med skattereformen 1990/91 för att hindra att högre beskattade förvärvsinkomster omvandlades till lägre beskattade kapitalinkomster. Sedan har reglerna ändrats för att stimulera företagande och anställningar. Det är inte lätt att förena dessa två syften i ett och samma regelsystem. 

Det aktuella förslaget har haft som huvuduppdrag att föreslå förändring av fåmansföretagsreglerna för att ytterligare främja entreprenörskap och förbättra villkoren för små och medelstora företag särskilt när det gäller deras möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital. Samtidigt som syftet med fåmansföretagsreglerna – att motverka inkomstomvandling – ska beaktas under utredningen. Det måste ses som en delikat uppgift. Detta till trots finns det ett stort stöd bakom de föreslagna reglerna. 

De förslagna reglerna medför att beräkningarna på K10:an blir enklare och att alternativa regler minskar vilket medför att reglerna i högre grad kan automatiseras än dagens regler. Enligt utredningen uppskattas att företagens administrativa börda kommer att minska med ungefär 34 procent.  och de administrativa kostnaderna med 240 miljoner kronor. 

De sammanlagda gränsbeloppen beräknas öka med drygt 15 procent relativt dagens regler, och ungefär 80 procent av delägarna beräknas få ett större gränsbelopp genom förslagen.  

Förslag om kvalifikationsreglerna 

Utredningen presenterar inte några större förändringar när det gäller kvalifikationsreglerna, det vill säga reglerna som bestämmer om en delägare omfattas av de särskilda reglerna. Alltså om en andel i ett fåmansföretag ska anses vara kvalificerad eller inte. När en andelsägare ska anses vara verksam i betydande omfattning är utvecklat genom praxis och en förändring i de reglerna skulle innebära en rättslig osäkerhet för de skattskyldiga. Därför väljer utredningen att inte presentera några större förändringar i denna del. 

Kortare karenstid och vissa andra tidsgränser 

Dagens tidsgränser föreslås sänkas med ett år, till beskattningsåret och de fyra föregående beskattningsåren, mot dagens regler då beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren ska beaktas. Detta kommer innebära att tiden som ett företag ligger i karens kommer att sänkas. Tidsgränsen har även betydelse för tillämpningen av utomståenderegeln. 

Utomståenderegeln  

En andel är inte kvalificerad om det finns ett utomstående ägande i företaget som är av betydande omfattning. Nu lagregleras att det utomstående ägandet ska uppgå till minst 30 procent. I övrig föreslås inte några ändringar i utomståenderegeln.   

Närståendekretsen blir mindre 

Reglerna om vem som är närstående har stor betydelse vid tillämpningen av flera beskattningsregler för fåmansföretag. Utredningen föreslår en snävare närståendekrets som innebär att syskonkretsen, det vill säga syskon, syskons make och syskons barn, inte räknas som närstående.  

Förslag om beräkningsreglerna  

När det gäller beräkningsreglerna, det vill säga reglerna om att utdelningar och kapitalvinster ska beskattas som arbetsinkomster eller kapitalinkomster, har utredningen presenterat en rad förslag som innebär att inslaget av schabloner ökar. Beräkningarna av gränsbeloppet innehåller enligt gällande regler många beräkningsmoment och kräver att många uppgifter lämnas. Det innebär en stor administrativ börda för företagen. Nu förenklas dessa. 

Ett sätt att beräkna gränsbeloppet på 

Dagens två sätt att beräkna gränsbeloppet, förenklingsregeln och huvudregeln ersätts med en ny beräkningsmodell för alla delägare i företaget. Ett grundbelopp liknande det som idag finns i förenklingsregeln föreslås. Grundbeloppet för beräkningen av gränsbeloppet föreslås till fyra inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget. Vidare ska delägare som äger andelar i mer än ett företag fördela grundbeloppet mellan företagen så att det totala beloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp. Fördelningen mellan företagen ska ske i proportion till den ägda andelen i respektive företag.  

Dagens krav på minsta löneuttag slopas. Även kapitalandelskravet, kravet på ett ägande på fyra procent, slopas. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet vid beräkning av gränsbeloppet. Löneunderlaget uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag men till den del de överstiger 8 inkomstbasbelopp. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.  

Dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år föreslås däremot att tas bort. Tanken är att det här kompenseras med det högre grundbeloppet. 

Även fortsättningsvis ska det vara möjligt att öka gränsbeloppet med en ränta motsvarande statslåneräntan ökad med nio procent. Däremot gäller det bara om omkostnadsbeloppet överstiger 100 000 kronor. 

Gemensamt tak för tjänstebeskattning av utdelning och kapitalvinst 

Dagens två olika takbelopp för tjänstebeskattning för utdelning och kapitalvinst slås ihop till ett gemensamt takbelopp på 90 inkomstbasbelopp som ska gälla för både utdelningar och kapitalvinster, under beskattningsåret samt de två föregående beskattningsåren. Takbeloppet ska gälla utdelningar och kapitalvinster som betalas till delägaren och dennes närstående. Idag är takbeloppet för utdelning 90 inkomstbasbelopp och 100 inkomstbasbelopp för kapitalvinst.  

Nya kontrolluppgifter 

För att möjliggöra en automatiserad skatteberäkning utökas skyldigheten för fåmansföretag att lämna kontrolluppgifter. Enligt förslaget ska fåmansföretag varje år lämna kontrolluppgift för fysiska personer och dödsbon om antalet andelar som de äger vid beskattningsårets ingång, hur stor del av det totala antalet andelar i företaget som de äger, och förändringar av andelsinnehavet under beskattningsåret. Förslaget medför i praktiken att det införs ett register för aktieägare i fåmansföretag, vilket inte finns idag.  

Vad händer nu? 

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och ska tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2025. Eftersom de föreslagna reglerna kan resultera i effekter som är önskade av vissa delägare, samtidigt som det kan finnas andra delägare som inte anser att effekterna är gynnsamma har en rad övergångsbestämmelser föreslagits.  

Nu väntar en lång lagstiftningsprocess där förslagen först ska ut på remiss. Det är alltså förslag än så länge. Som du säkert har förstått efter att ha läst förslagen så är det en viktig förändring för landets fåmansföretag, ett steg i rätt riktning. Förslagen berör 540 000 delägare i 400 000 företag.   

Önskvärt med ändrade regler för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare 

För att upprätthålla skattemässig neutralitet mellan olika företagsformer som delägare i fåmansföretag, enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag noterar utredningen att man även bör överväga att genomföra ändringar för de två sistnämnda företagsformerna. Beskattningsreglerna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag har varit föremål för två statliga utredningar den senaste tiden. Kanske kan några av de förslagen bli verklighet.