Vad prövades i målet

Frågan som prövades av Arbetsdomstolen (AD 2025 nr 29) gällde om taxichaufförerna arbetat för den ordinarie arbetsgivaren eller om de varit anställda hos ett bemanningsföretag som arbetsgivaren anlitat. Detta var avgörande för rätten till övertidsersättning för det arbete som utförts under 2021 och åren därefter.

Parternas ståndpunkter

Det fackliga förbundet hävdade att arbetet, som utförts utöver heltidsarbete för arbetsgivaren (nedan kallat bolaget) skulle ge rätt till övertidsersättning. Bolaget hävdade att detta arbete hade gjorts på uppdrag av ett bemanningsföretag som bolaget hade anlitat, vilket då inte skulle ge rätt till övertidsersättning.

Anställningsförhållanden och löneutbetalningar

De två anställda chaufförerna har uppfattat att de endast varit anställda hos bolaget och att endast arbetat åt detta. De hade inte något anställningsavtal med bemanningsföretaget, varken muntligt eller skriftligt.

Vid flertalet tillfällen har de dock fått lön och lönebesked från bemanningsföretaget. Bolagets ledning, däribland en platschef, har vid förfrågan svarat att de inte skulle bry sig om det, eftersom det är samma bolag.

Arbetsledning och utrustning

Vidare utfördes arbetsledning och trafikledning uteslutande av bolaget genom deras arbetsledare. Planeringen av chaufförernas arbetstid skedde via en mobil-app. Arbetsledare i bolaget kunde via appen beordra arbetstagarna att ta arbetspass utöver sin ordinarie arbetstid eller fråga om de ville arbeta på ledig tid. Det var också möjligt för arbetstagarna att i appen själva leta och önska lediga arbetspass. För att passet skulle tilldelas arbetstagaren enligt önskemål, måste det först godkännas av bolaget. Arbetstiderna var alltså beordrade eller godkända i efterhand av arbetsledare från bolaget.

Bolaget tillhandahöll vidare all nödvändig arbetsutrustning, bl.a. mobiltelefoner, som förarna använde i arbetet. De hade inte någon telefon som tillhörde bemanningsföretaget och de arbetade alltid i bolagets kläder. De fordon som användes var uteslutande märkta med bolagets logga och tankades med bolagets bensinkort.

E-post från arbetsgivaren

Under december 2023 informerade en företrädare för bolaget i ett e-postmeddelande till samtliga förare om att de måste avtala om en anställning med bemanningsföretaget och skriva på ett anställningsavtal med detta bolag. Om de inte gjorde det, skulle de inte få arbeta mer än 40 timmar i veckan. Detta visar i sig att arbetstagarna innan dess inte varit anställda av bemanningsföretaget.

Arbetsgivarens syfte

En företrädare för bolaget, har i samband med en lokal förhandling, till en av förbundets lokala ombudsmän sagt att anledningen till konstruktionen var att bolaget ville undvika att betala övertidsersättning.

Domstolens bedömning

Avgörande för frågan om rätt till övertidsersättning var således vem som var arbetsgivare då det aktuella arbetet utfördes. AD påpekade att det är arbetsgivarparten som har bevisbördan för att chaufförerna gjorde arbetspassen som anställda hos bemanningsföretaget och inte hos bolaget.

Enligt domstolen är en grundläggande förutsättning för att det ska föreligga ett anställningsförhållande att det finns ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Ett sådant avtal uppkommer som regel genom att parterna, skriftligen eller muntligen, uttryckligen kommer överens om det. I det aktuella fallet har inte bolaget presenterat någon utredning till stöd för att det uttryckligen ingåtts anställningsavtal, varken skriftligen eller muntligen, mellan chaufförerna och bemanningsföretaget.

Domslut och påföljder

Sammantaget anser därför AD att det inte är visat att de har varit anställda hos bemanningsföretaget. Det innebär att de arbetspass som är aktuella i målet får anses ha gjorts inom ramen för deras anställningar hos bolaget. Detta innebar att de båda chaufförerna hade arbetat övertid hos bolaget i och med att arbetet utförts utöver heltidsarbete för arbetsgivaren och att de därmed har rätt till övertidsersättning.

Genom att inte betala övertidsersättning har bolaget brutit mot taxiavtalet. Bolaget dömdes att betala allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott till såväl chaufförerna som de fackliga förbundet. Bolaget och deras arbetsgivarförbund dömdes även att betala förbundets rättegångskostnader.

Viktigt att tänka på för dig som lönekonsult:

• Enligt regler i LAS ska arbetsgivaren bekräfta anställningsvillkoren skriftligt till de anställda.
• Arbetsgivaren har bevisbördan för vilka anställningsvillkor som gäller.
• Brott mot kollektivavtal kan medföra skadestånd.