Innan jag går in på vad som är nytt i Skatteverkets ställningstagande tänkte jag kortfattat redogöra för reglerna kring anställdas tjänstepensionsförsäkring.

Arbetsgivarens avdrag för pensionskostnader

En pensionsutfästelse kan tryggas på olika sätt. Det vanligaste är att utfästelsen tryggas genom betalning av premier för en pensionsförsäkring. Avdragsrätten för premierna är begränsad. Enligt huvudregeln, vilken de flesta tillämpar, är avdraget begränsat till 35 procent av den anställdes lön. Avdraget får inte heller överstiga 10 prisbasbelopp. Som lön räknas pensionsgrundande ersättning för aktuellt år. Är det mer förmånligt kan i stället föregående års lön användas när maximalt avdrag beräknas.

För att avdrag ska medges ska premierna dels vara hänförliga till beskattningsåret, dels vara betalda innan deklarationen lämnas (HFD 2011 not 42). Att tidpunkten för betalning inte följer god redovisningssed skapar tillämpningsproblem. Det gäller särskilt för företag som tillämpar K3 och som ska redovisa avtalade försäkringar i semesterlöneskulden.

I samband med att regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att erbjuda stöd till myndigheter i deras förenklingsarbete har Srf konsulterna lagt fram ett förenklingsförslag. Förslaget är att avdragstidpunkten för pensionskostnader ska följa god redovisningssed. Skatteverket valde att inte gå vidare med förslaget. Därför ligger nu förhoppningarna på Tillväxtverket att de ska förstå värdet av förslaget.

Särskild löneskatt på pensionskostnader

Den som utfäst tjänstepension ska betala SLP med 24,26 procent. Vid betalning av premier för tjänstepension är underlaget för SLP avgiften för försäkringen. Särskild löneskatt på pensionskostnader ska betalas även om premierna överstiger avdragsbegränsningen. Hela den betalda löneskatten är dock avdragsgill. Även den del av SLP som är hänförlig till ej avdragsgilla premier för pensionsförsäkringen.

Vad är nyheten?

I det nya ställningstagande 2025 har Skatteverket ändrat uppfattning och anser numera att s.k. premietillägg ska ingå i underlaget för SLP. Men vad är då premietillägg?

I ett försäkringsavtal kan det avtalas om en särskild inbetalning, utöver de ordinarie premierna. Den ska betalas när arbetsgivaren inte har betalat premierna inom angivna tidsramar. Den särskilda inbetalningen är en kompensation för eventuell utebliven avkastning på grund av för sen betalning. Denna särskilda avgift brukar kallas premietillägg.

Varför har Skatteverket ändrat uppfattning?

Ett problem med det nya ställningstagandet är att det inte framgår på vilka grunder Skatteverket ändrat uppfattning. Det borde anses särskilt viktigt när den nya bedömningen är mer fiskal. För den som ska tillämpa reglerna hade det också underlättat förståelsen.

Enligt min mening är den nya bedömningen inte logisk. Däremot kan bedömningen vara korrekt utifrån legalitetsprincipen. Det vill säga utifrån lagens ordalydelse.

Exempel premietillägg

Anta att en arbetsgivare ska betala 1 000 kr i månaden i pensionspremier för en anställd. I januari och februari betalas premierna i tid. I januari året efter (före deklarationen lämnas) betalas resterande 10 000 kr. I detta fall kan den pensionsberättigade drabbas av lägre framtida pension på grund av de försenade betalningarna. Då ska premietillägg betalas för att kompensera den anställde.

Enligt min mening är premietillägget en form av skadestånd för minskad pension. Därför bör utgiften inte ingå i underlaget för SLP. Hade arbetsgivaren betalat premierna i tid hade underlaget för SLP varit 12 000 kr. Enligt Skatteverkets nya ställningstagande blir underlaget högre, eftersom premietillägget ska ingå i underlaget.

Det är inte logiskt, eftersom den pensionsberättigade inte har gynnats utan endast kompenserats av premietillägget. Den särskilda löneskatten är kopplad till att det uppkommer en förmån för den pensionsberättigade genom att inkomstbeskattningen skjuts på framtiden. Därför borde också underlaget vara direkt kopplat till den anställdes förmån. Att öka kostnaderna för SLP för arbetsgivaren blir därför en form av böter som är frikopplat från den anställdes förmån.

Kanske enklast att följa ställningstagandet

Av lagen framgår det att underlaget för SLP är ”avgiften” för tjänstepensionsförsäkringen. Vad som avses med ”avgiften” är inte definierat i lagtexten. Uppenbarligen saknas det uttryckliga förarbetsuttalanden i frågan. I annat fall hade naturligtvis Skatteverket hänvisat till dessa. Sammanfattningsvis kan man säga att det råder osäkerhet om vad som avses med avgift och vad som faktiskt gäller för premietillägget.

Nu tror och hoppas jag att frågan är mer av akademisk betydelse än praktisk. Därför kan jag inte se någon anledning att gräva vidare. Det enklaste är nog att följa det nya ställningstagandet till dess frågan har klargjorts, t.ex. genom ett förhandsbesked.