Riksrevisionens kritik mot Länsstyrelsen

Länsstyrelsen som ansvarar för tillsyn av hur redovisningsbranschen följer de administrativa kraven i penningtvättslagen (PTL) fick 2024 kritik av Riksrevisionen som tyckte att Länsstyrelsens tillsyn var alltför svag.

Riksrevisionen sammanfattade kritiken i fyra punkter och formulerade rekommendationer för att komma till rätta med problemen:

• Skapa ett mer sammanhållet system för tillsynen och tydliggör förväntningarna på tillsynsmyndigheterna.
• Öka kunskapen om hur tillsynen faktiskt bidrar till att minska penningtvätt, till exempel genom bättre återrapportering.
• Gör det möjligt för Bolagsverket att ha högre kvalitet på registret över verkliga huvudmän.
• Överväg ytterligare lagändringar för att nå verksamhetsutövare som verkar utanför systemet eller lägger ner verksamhet och startar på nytt för att undgå tillsyn.

Regeringens svar

I sin skrivelse till riksdagen hösten 2024 (Skr 2024/25:52) redogör regeringen för vilka åtgärder som vidtas efter kritiken som riktas mot Länsstyrelsen och därmed även indirekt regeringen eftersom Länsstyrelsen som statlig verskamhet styrs via beslut från regeringen:

• En ny arbetsgrupp, IDA (Interdepartemental arbetsgrupp), bildas för att förbättra det samarbetet i PTL-frågor på depertementsnivå.
• En ny förordning (2024:1367) om Samordningsfunktionen skickas på remiss. Den stärker bland annat kraven på återrapportering från tillsynsmyndigheterna.
• Bolagsverket får i uppdrag att säkerställa kvaliteten i registret över verkliga huvudmän.
• Flera förslag från utredningen Bolag och brott syftar till att förebygga ekonomisk brottslighet inom näringslivet.

Länsstyrelsens insatser – ett år senare

Ett år senare konstaterar Jesper Jacobsson, rättschef vid Länsstyrelsen Skåne, att regeringens åtgärder ”delvis” skapar tydligare ramar för hur tillsyn ska planeras, genomföras, rapporteras och vidareutvecklas av de tre länsstyrelser med ansvar för tillsyn enligt PTL. Han hänvisar till den nya förordningen (2024:1367).

Riksrevisionen kritiserade även länsstyrelsernas avsaknad av strategi för effektiv tillsyn och bristen på uppföljning som visar vilka resultat tillsynen leder till.

Jacobsson konstaterar vidare att länsstyrelserna numera har en strategi på plats och att ett omfattande effektiviseringsarbete pågår.

– Detsamma gäller uppföljningen, där vi nu analyserar faktorer som är viktiga för att bedöma utvecklings- och prioriteringsbehov, skriver han till Konsulten.

Sanktionsavgifter

Riksrevisionen ansåg även i sin kritik att det var otydligt hur Länsstyrelsen bestämmer storleken på sanktionsavgifter. Eftersom inget ärende ännu prövats i Högsta förvaltningsdomstolen, saknas vägledande praxis.

Jesper Jacobsson anser ändå att läget klarnat något sedan 2024, tack vare fler beslut i lägre instanser:

– Ytterligare praxis gör att vi i vissa fall kan vara tydligare med vilka överväganden som ligger bakom sanktionsavgiften.

Riksrevisionen noterade också att kunskapen om huruvida ingripanden och sanktioner leder till faktiska förändringar är begränsad. Har detta förbättrats?

– Nej, Sådan kunskap får man främst genom återkontroller, som hittills varit få. Fokus ligger på nya tillsynsärenden, men ett system för periodisk rapportering håller på att utvecklas. Det kan i framtiden ge bättre underlag för uppföljning, svarar Jacobsson.

Bolagsverket

Företag som omfattas av penningtvättsreglerna ska registrera sig i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän. Riksrevisionens kritik gällde främst registerkvaliteten – inte alla registreringspliktiga företag fanns med, och Bolagsverket visste inte omfattningen av problemet, delvis på grund av laghinder.

Hur ser det ut ett år senare?

– Just nu genomför vi ett analysarbete för att få en tydligare bild av kvaliteten i registret. Resultatet ska fungera som en kunskapsbas för det fortsatta systematiska utvecklingsarbetet. Arbetet sker i nära samverkan med länsstyrelserna, skriver Therese Frennberg, chef för Bolagsverkets nyligen inrättade brottsförebyggande avdelning i ett mejl till Konsulten.

Bolag och brott

Flera av förslagen efter utredningen Bolag och brott berör Bolagsverket. Ett exempel är kravet på personlig identitetskontroll för den som anmäler sig som verklig huvudman – något Riksrevisionen efterfrågade. 

Frågan om identitetskontroll är fortfarande inte löst konstaterar Therese Frennberg.

– Det finns fortfarande ett behov av regelförändringar. Nuvarande regelverk ställer inte krav på att identiteten för verkliga huvudmän som inte är folkbokförda i Sverige ska kunna styrkas.

Bolagsverket ser nu över hur registret över verkliga huvudmän kan anpassas till ny EU-lagstiftning. Detta kommer påverka hur myndigheten hanterar registret konstaterar Therese Frennberg och fortsätter:

– Samtidigt finns ett behov av att förbättra hanteringen av misstankeanmälningar, vilket kräver samverkan med bland annat bankerna. I dagsläget försvåras ett effektivt utredningsarbete av att anmälningarna ofta innehåller bristfällig information. Här behöver vi vidta konkreta åtgärder för att komma vidare.