Bolagsskatten  

Många hade kanske väntat på den sänkning av bolagsskatten som remitterades under våren. Förslaget var att bolagsskatten skulle sänkas till 20 procent från 20,6 procent. Det skulle även påverka expansionsskatten för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag på motsvarande sätt. 

Den sänkta bolagsskatten var ett av de förslag som regeringen inte hade fått stöd för eller av någon annan anledning inte valde att gå vidare med. Finansministern sa vid presentationen av budgeten att hon hoppades att få återkomma med bolagsskattesänkning nästa år.  

Förbättrade ränteavdragsregler för företag  

Regeringen har även föreslagit enklare och förbättrade regler om ränteavdrag för företag. I juni lämnades en lagrådsremiss och Lagrådet har även yttrat sig. Detta förslag nämndes inte i budgetpropositionen. Det är viktiga förändringar för företagens möjlighet att dra av ett negativ räntenetto. Förslaget har varit att reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026. 

Nu har propositionen för förslaget presenterats. De förenklingar som vi väntade på finns däremot inte med. I propositionen föreslås att de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, som begränsar rätten till avdrag för ränteutgifter på vissa skulder till företag i en intressegemenskap, anpassas till EU-rätten. Detta genom att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte får dras av om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg.  

De förslag om fanns med i lagrådsremissen om bland annat höjd beloppsgräns i förenklingsregeln från 5 till 25 miljoner kronor finns inte med. Det gör inte heller förslaget som i korthet bland annat innebär att företag som kan lämna koncernbidrag till varandra eller ta emot koncernbidrag från varandra ska kunna beräkna avdrag för negativt räntenetto gemensamt och på ett mer effektivt sätt. De ska ses som en och samma beräkningsenhet. Huvudregeln justeras så att varken koncernbidrag eller tidigare års underskott ska beaktas vid beräkningen av ett företags avdragsunderlag. Tidsgränsen för avdrag för kvarstående negativt räntenetto slopas. Detta medför att kvarstående negativt räntenetto fastställs årligen. Rätten att dra av ett sådant kvarstående negativt räntenetto utökas så att det kan dras av mot positivt räntenetto och inom ramen för förenklingsregelns beloppsgräns. Det återstå att se vad som händer med denna del av förslaget. 

Skattelättnad för förmån av resor med kollektivtrafik 

Ett förslag om skattelättnad för förmån av periodbiljett för resa med kollektivtrafik remitterades också under våren. Skattelättnaden föreslogs även omfatta ersättning för sådan periodbiljett. 

Innebörden av förslaget var att om en arbetsgivare gav en anställd en periodbiljett för resa med kollektivtrafik så skulle värdet av förmånen eller ersättningen som uppgår till högst 13 000 kronor per beskattningsår endast tas upp med 50 procent av förmånsvärdet eller ersättningen till beskattning. En förutsättning för skattelättnaden är att periodbiljetten avser en tidsperiod om minst 30 dagar och att den gäller för resor inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Förmånserbjudandet måste också rikta sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.  

Inte heller det förslaget presenterades i budgetpropositionen.