När blir information rådgivning?

Många redovisningskonsulter möter kunder som vill diskutera vad som ska göras med företagets överskott. Ska pengarna stanna kvar i bolaget, användas till tjänstepension, placeras i en kapitalförsäkring eller tas ut på annat sätt? Frågorna ligger ofta nära redovisningskonsultens vardag, men när rådgivningen närmar sig pensioner och försäkringar uppstår också frågan om var gränsen går.

Generell information är oftast okej

Rent generella resonemang kring vad som är vanligt förekommande i en viss situation är normalt inte att betrakta som rådgivning.

– En konsult kan exempelvis informera om att många företag erbjuder tjänstepension till sina anställda eller att det finns olika alternativ för att placera överskottslikviditet, säger Mattias Molander.

Personliga rekommendationer kräver försiktighet

Problemen uppstår när råden blir personliga och anpassade till den enskilda kundens situation.

Att rekommendera ett visst efterlevandeskydd, ge råd om storleken på pensionsavsättningar eller föreslå specifika placeringar kan innebära att konsulten rör sig in på ett område som kräver särskilt tillstånd.

– Går man in på frågor om exempelvis efterlevandeskydd, vilka försäkringar som passar en viss person eller vilka placeringar kunden bör välja, då börjar man närma sig försäkrings- eller placeringsrådgivning, säger Mattias Molander.

Risker med att gå för långt

Den som lämnar råd utanför sitt kompetensområde riskerar inte bara att ge kunden fel vägledning. Det kan också leda till att kunden i efterhand riktar krav mot konsulten.

Om en kund anser sig ha lidit ekonomisk skada på grund av ett råd kan konsulten behöva förklara och försvara sin rekommendation.

– Det man framför allt vill undvika är att hamna i en situation där kunden i efterhand hävdar att ett råd lett till en sämre lösning eller en ekonomisk förlust, säger Mattias Molander.

I vissa fall kan det dessutom uppstå frågor om verksamheten bedrivs utan nödvändigt tillstånd.

Visa professionalism – våga hänvisa vidare

När frågorna blir alltför specifika är det ofta bättre att hänvisa kunden vidare till en försäkringsgivare, försäkringsförmedlare eller annan specialist med rätt kompetens och tillstånd.

– Det mest professionella man kan göra är ibland att säga att frågan ligger utanför den egna kompetensen och att kunden bör få hjälp av en specialist, säger Mattias Molander.

Konsulten slipper då ta ansvar för frågor som kräver särskilt tillstånd, kunden får kvalificerad rådgivning på områden där felaktiga beslut kan bli kostsamma, och konsulten stärker sin egen roll som den som ser helheten och kopplar in rätt kompetens vid rätt tillfälle. Det bygger förtroende i kundrelationen och skapar ofta ett långsiktigt samarbete där både konsult och specialist bidrar med sin del

Viktigt veta var gränsen går

För redovisningskonsulten handlar det ytterst om att känna till gränserna för det egna uppdraget.

– Genom att fokusera på ekonomisk rådgivning inom det egna kompetensområdet och samtidigt veta när det är dags att ta in specialistkunskap kan konsulten skapa trygghet både för sig själv och för kunden, avslutar Mattias Molinder.