Johan Book brinner för att prata om engagemang, välmående och motivation på jobbet. Han formligen älskar arbetspsykologiforskning.

– Generellt kan man säga att de flesta organisationer har stenkoll på vad som skapar motivation, välmående och lönsamhet. Vi är bara väldigt dåliga på att göra som vi borde. Vi vet att ledarskapet spelar stor roll och vi vet vilka beteenden som främjar välmående, ändå är allt för många mycket dåliga på att få sina chefer att bli duktiga ledare. När endast 14 procent av medarbetare i Sverige känner sig engagerade på jobbet är något väldigt fel.

Det här låter konstigt tycker jag. Vi vet alltså vad som krävs av en ledare för att personalen ska känna sig engagerad och må bra, ändå är det allt för få som gör rätt. Vad beror det på?

– Ja, det här grubblar jag på i stort sett varje dag, säger Johan. Men jag har några teorier. Ett bra ledarskap utgår ifrån att man litar på sina medarbetare och att man vågar släppa kontrollen. Det är tvärt emot det traditionella ledarskapet som handlar om att styra och kontrollera. Chefens viktigaste uppdrag är att skapa de bästa förutsättningarna för medarbetarna att både må och prestera bra. Ett stort problem är att få chefer har tid att leda på rätt sätt, de har helt feldesignade roller. De ska nämligen vara operativa eller förväntas i vissa fall debitera 100 procent av sin tid på kund. Den ekvationen går inte ihop. På de flesta arbetsplatser säger man att ledarskapet är viktigt men man sätter inga mätbara mål eller uppmuntrar till förbättringsaktiviteter. Och följer man inte upp eller återkopplar så händer det inget. Forskning visar dessutom att har man en duktig chef som är en bra ledare så har man också friskare personal. De flesta sjuktal i Sverige minskar, men inte arbetsrelaterade psykiska sjukdomar. Det goda ledarskapet är alltså den bästa medicinen. Gällande friskvårdsbidraget så finns det ingen korrelation till friskare medarbetare, så det gäller att börja i rätt ände. I ledarskapet.

Johan Book har jobbat med de här frågorna i 20 år men redan på högstadiet började han fundera över varför vissa skolämnen kändes roliga och meningsfulla medan andra inte gjorde det.

– Jag tyckte att tyska var fruktansvärt tråkigt och när jag började fundera vad som skiljde tyskalektionerna mot de lektioner jag gillade så var läraren den stora skillnaden. Ledarskapet. Samma sak gäller inom idrotten. Varför är vissa träningar roliga och motiverande, får en att kämpa till sista svettdroppen. Jo, ledarskapet. Jag minns också mitt första jobb, som cykelbud. Jag hade en fantastisk chef, alla på min avdelning tyckte att det var kul och meningsfullt att gå till jobbet. Vi presterade betydligt bättre än de andra avdelningarna bara för att vår chef brydde sig om oss och frågade vad han kunde göra för att vårt jobb skulle kännas enklare och roligare.

Sedan 2,5 år driver Johan det egna bolaget Motivationsbyrån och är även medgrundare till rörelsen ”Hej Engagemang” som kämpar för ett mer engagerat och välmående Sverige. Med världens främsta arbetspsykologiforskning i ryggen vill han vara bryggan mellan vad forskningen säger kring ledarskap, motivation, kommunikation och förändringsledning och hur den kan appliceras i de organisationer han jobbar med.

Det är inte bara så att ledarskapet på allt för många arbetsplatser är dåligt, kraven ökar samtidigt från arbetstagarna och ledarskapet hänger inte riktigt med i svängarna som det moderna arbetslivet kräver.

– Kraven på chefer och arbetsgivare ökar när kunskapssamhället som vi lever i genererar allt fler komplexa uppgifter och när många yrkesroller kräver ett samarbete mellan arbetstagarna. Det handlar om tydlighet, involvering, uppmuntran och kontinuerlig uppföljning. Arbetstagare måste uppleva att organisationen vill dem väl och inte tvärt om. Forskning visar också att ju plattare en organisation är, där chef och medarbetare har en hög grad av empati och omtanke, desto mer lönsam och produktiv är den. Sedan 1950-talet har produktiviteten i Sverige ökat markant men 2009 planade den ut och nu går den ner. Trots att vi digitaliserat många arbetsuppgifter har vi inte blivit mer produktiva, det tycker jag är lustigt.

När Johan föreläser och utbildar pratar han mycket om det digitala ledarskapet och menar att det blivit en sorts hysteri kring digitalisering och appar som ska förbättra engagemanget hos medarbetarna. Det gör det sällan.

– Många lever i en sorts ”bocka-av-mentalitet”. Allt ska gå så fort, kan man bara bocka av att man köpt en app som ska öka engagemanget så är det klart. Men man följer inte upp och man mäter ingen effekt. Just nu är det väldigt populärt att utbilda chefer via e-learning, trots att forskningen säger att chansen att utveckla ledarskapsförmågor är betydligt sämre än vid fysiska träffar. Genvägar är inte alltid bra.

Redovisnings- och lönebranscherna är ju två yrkesgrupper där digitaliseringens framfart påverkat och förändrat arbetet. Omställningen har pågått i några år och vissa anammar ny teknik med öppna armar medan andra skyndar långsamt. Vilka råd kan Johan Book ge till verksamma i dessa branscher?

– Med risk för att många kommer att opponera sig vill jag ändå påstå att människor med ekonomisk bakgrund vill att saker och ting ska gå ihop i slutändan och man har svårt att släppa kontrollen. De älskar att sitta på sin egen kammare och lösa saker själva, om jag ska generalisera. Den största utmaningen för dessa yrkesgrupper vill jag påstå är att våga släppa kontrollen och inse att ett plus två kanske inte alltid blir tre. Det kanske blir fem. Eller ett. Det kan finnas 40 olika sätt att nå ett mål, en medarbetare kanske har en idé som arbetsgivaren tycker är idiotisk. Mitt råd är att våga släppa taget, släpp magkänslan ibland och testa. Sluta att alltid vilja ha saker på ditt sätt om du vill ha medarbetarna med dig, premiera oliktänkande. Sen vill jag också säga att vi inte får tro att allt digitalt är bra, vi måste inse att vi hela tiden testar hypoteser gällande digitalisering, effekter måste alltså testas och utvärderas. Det görs väldigt sällan om det inte har med själva funktionaliteten att göra. Det kanske visar sig att digitaliseringen var det sämsta som kunde hända, vi vet faktiskt inte. Därför är det viktigt att följa effekterna och värdet det skapar, samt eventuella mörka baksidor.

Eftersom Johan anser att engagemang är en nyckelfaktor för en mer välmående yrkeskår har han tillsammans med tre andra personer startat rörelsen Hej Engagemang.

– Vi vill vara kunskapsspridare om vad som skapar engagemang och att människor mår så mycket bättre och blir mer produktiva om de är engagerade. Vi vill helt enkelt göra Sverige till ett mer engagerat, gladare och friskare land. Vår vision är en värld där vi går till ett arbete vi brinner för, inte för att vi måste utan för att vi vill. Varje gång du gör ett jobb som du hatar tar du jobbet från någon som älskar det.