En enskild näringsidkare beskattas för dispositionsrätten till en båt enligt samma principer som gäller för delägare i fåmansföretag. Företagaren har inte kunnat visa att hans dispositionsrätt varit inskränkt genom att båten använts i verksamheten i stor utsträckning.

Dispositionsrätt

När ett fåmansföretag köper in dyrare egendom som en företagsledare eller en delägare i företaget kan disponera ska förmånsbeskattning ske av själva dispositionsrätten, inte det faktiska användandet. Det gäller till exempel fritidsbostäder och båtar. Vi har tidigare tagit upp ett flertal fall där delägare i fåmansföretag beskattas. Nu har det avgjorts ett fall i Kammarrätten, KR, i Göteborg där frågan om dispositionsrätt i en enskild firma varit uppe till prövning.

Fallet

En person köpte in en båt i sin enskilda firma för 205 000 kronor. Han gjorde avdrag för amortering av båten med 160 000 kronor. Skatteverket konstaterar att mannen i sin ställning som ensam ägare till verksamheten haft dispositionsrätten över båten och påförde en båtförmån i inkomstslaget näringsverksamhet. Skatteverket beräknade förmånen till 110 000 kronor vilket motsvarade en tänkt hyra för 22 veckor för perioden maj till september efter viss rabatt för långtidshyra.

Eftersom båten utgjorde ett inventarium i näringsverksamheten medgavs inte avdrag för amorteringen. Istället medgavs värdeminskningsavdrag. Eftersom något värdeminskningsavdrag inte gjorts i bokslutet kunde räkenskapsenlig avskrivning inte tillämpas, därför medgav skatteverket avdrag enligt restvärdemetoden med 40 000 kronor.

Förvaltningsrätten

Mannen överklagade till förvaltningsrätten, FR, och yrkade att bli beskattad enligt lämnad deklaration. Han hävdade att båten använts i firman och att han som båtförmedlare inte haft någon semester eller ledighet eftersom han måste vara tillgänglig sju dagar i veckan under båtsäsongen.

FR biföll delvis överklagandet och satte ner förmånsvärdet till 50 000 kronor, motsvarande tio veckors hyra.

Kammarrätten

KR konstaterar att det finns grund för att beskatta båtförmån. Av praxis framgår att det är dispositionsrätten som ligger till grund för bedömningen av förmånsvärdet. Företagaren har inte konkretiserat i vilken utsträckning båten har använts i verksamheten och det saknas även körjournaler, loggbok eller andra handlingar som skulle kunna visa hur båten använts. Enligt KRs uppfattning har han inte gjort sannolikt att hans dispositionsrätt inskränkts genom båtens användning i verksamheten.

KR ändrar därmed FRs dom och påför en båtförmån i enlighet med Skatteverkets beräkning.

Kommentar

Den praxis som finns från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, gäller delägare i fåmansföretag. I denna dom gör KR ingen skillnad på person som är anställd i sitt eget bolag och person som driver verksamhet i enskild firma. Bedömingen av båtförmån görs på samma sätt oavsett företagsform.

I domskälen hänvisar KR till HFD 2011 ref. 55 där HFD gör skillnad på när båten används i verksamheten eller inte. I de fall man kunde visa att båten använts i stor utsträckning i verksamheten blev företagsledaren beskattad för fyra veckors nyttjande, motsvarande normal sommarsemester. I det fall där man inte kunde visa att båten anskaffats för verksamheten beskattades företagsledaren för dispositionsrätten under perioden maj-september. I det nu aktuella fallet hävdade företagaren att båten anskaffats för verksamheten som består av båtförmedling. Bevisningen var dock inte tillräckligt stark. KR efterlyser körjournal, loggbok eller andra handlingar som kan visa hur båten använts. För att slippa dispositionsrättsbeskattning är det lämpligt att ha sådan dokumentation.