Annons
Företagande Företagande

Arv i internationella situationer

Regeringen har i en proposition lämnat förslag till kompletterande svenska lagregler som behövs för att EUs arvsförordning ska kunna tillämpas i Sverige.
Annons

I takt med den ökande globaliseringen blir det allt vanligare att en svensk medborgare som avlider var bosatt utomlands. Det kan skapa problem då arvsreglerna kan vara vitt skilda i olika länder. Därför har nu EUs medlemsländer enats om regler för att förbättra möjligheterna för arvingarna att slutligt lösa alla frågor om arvet i ett och samma land. Genom en EU-förordning, arvsförordningen, införs nu ett gemensamt regelverk inom EU på arvsrättens område.

Arvsförordningen

Arvsförordningen är tillämplig på alla civilrättsliga aspekter av arv. Förordningen omfattar till exempel frågor om hur arvet ska fördelas, hur boutredning och arvskifte ska förrättas samt hur ett testamente ska bedömas.

I arvsförordningen regleras även vilken medlemsstats domstolar och myndigheter som får besluta i frågor om arv med internationell anknytning. Där framgår även hur man ska fastställa vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. Behörigheten enligt arvsförordningen omfattar i allmänhet arvet i dess helhet och all den avlidnes egendom ska ingå i prövningen, oavsett i vilket land egendomen finns.

Huvudregeln är att arvsfrågor normalt ska prövas av domstol i det land där den avlidne var bosatt och enligt det landets lag. Det har redan tidigare gällt mellan de nordiska länderna. Men gentemot övriga länder har svensk lag tillämpats om den avlidne var svensk medborgare.

Lagval

Personer som berörs bör se över möjligheten att göra ett lagval. Arvsförordningen ger en person möjlighet att genom ett aktivt val låta rätten till sitt arv styras av lagen i det land där personen är medborgare vid tidpunkten för sitt val eller vid sin död. Lagvalet ska uttryckligen anges i en förklaring i form av ett förordnande om kvarlåtenskap eller framgå av villkoren i ett sådant.

Verkställighet

I förordningen regleras också hur domar och andra arvsavgöranden erkänns och verkställs i andra EU-länder. Vidare införs ett europeiskt arvsintyg som kan användas av bland annat arvingar och testamentstagare för att styrka behörigheten och skapa möjlighet att utöva sina rättigheter i ett annat EU-land. Arvsintyget ska gälla i samtliga EU-länder utan att det krävs något särskilt förfarande.

Arvsförordningen blir direkt tillämplig i Sverige. För att tillämpningen av förordningen ska fungera i praktiken föreslår regeringen att en ny lag om arv i internationella situationer införs.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 17 augusti 2015 och ska tillämpas på arv efter personer som avlider från och med ikraftträdandet.

Proposition 2014/15:105

Aktuella artiklar

Skatteverkets id-kort försvinner – det här behöver berörda företagare veta

7 september 2026

Skatteverkets id-kortsverksamhet ska avvecklas. Regeringen föreslår att Skatteverket från och med den 1 mars 2027 inte längre ska utfärda id-kort för personer som är folkbokförda i Sverige. Som företagare behöver du i princip inte göra något med anledning av förändringen, men den kan vara bra att känna till – särskilt om företaget har anställda som använder Skatteverkets id-kort.

Tydliga rutiner för överlämning av räkenskapsinformation – allt viktigare i den digitala världen

24 augusti 2026

I takt med att redovisningen blivit mer digital har de dokument som ligger till underlag för redovisningen blivit mindre synliga. Något som gör att de riskerar att glömmas bort när årets räkenskapsinformation överlämnas till kunderna. Srf konsulterna ser i kvalitetsuppföljningarna att redovisningskonsulter inte överlämnar den digitala räkenskapsinformationen till kunderna eller informerar sina kunder om att underlagen måste sparas i systemen på samma sätt som när det tidigare satt i pärmar.

Vad kan friskvårdsbidraget användas till?

8 juni 2026

Arbetsgivare kan erbjuda sina anställda ett friskvårdsbidrag, men det finns några saker att tänka på för att bidraget ska vara skattefritt. Nyligen avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) frågan om en anställd kunde köpa en konsertbiljett för sitt friskvårdsbidrag och om det kunde ses som en skattefri personalförmån. Vad kan egentligen en anställd använda sitt friskvårdsbidrag till? I den här artikeln får du veta mer.

Annons
Annons