Begränsning vid nyttjande av tidigare års underskott
Nuvarande beloppsspärr
Det finns bestämmelser som gäller bland annat aktiebolag och ekonomiska föreningar om hur och när tidigare års underskott får dras av (40 kap. inkomstskattelagen [1999:1229], IL). Huvudregeln är att underskott från tidigare år ska dras av. Vid ägarförändringar, som innebär att bland annat ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag, inträder det en beloppsspärr. Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder till den del underskotten överstiger 200 procent av utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget. Syftet med bestämmelserna är att förhindra att handel sker med underskottsföretag.
Här kan du läsa mer om beloppsspärren >>
Kringgående
Det har nu framkommit att beloppsspärren kan kringgås (se Högsta förvaltningsdomstolens dom den 3 juni 2021 i mål nr 7005-7007-19 och 7009-7001-19).
Följande exempel kan åskådliggöra hur beloppsspärren kan kringgås enligt nu gällande regler (se även tabellen nedan). A AB äger ett underskottsföretag U AB som har ett underskott från tidigare år om 100 miljoner kronor. U AB har utöver underskottet från tidigare år även egen verksamhet och tillgångar. Genom en underprisöverlåtelse överlåter U AB sin verksamhet och sina tillgångar till ett nybildat bolag, NY AB. Efter underprisöverlåtelsen till NY AB förvärvar A AB aktierna i NY AB från U AB till ett pris om 50 miljoner kronor, vilket motsvarar värdet av tillgångarna och verksamheten. A AB betalar genom att ställa ut en fordran om 50 miljoner kronor till U AB. U AB:s tillgångar består därefter av en uppskjuten skattefordran om ca 20 miljoner kronor hänförlig till de skattemässiga underskotten från tidigare år samt en fordran på moderbolaget, A AB, om 50 miljoner kronor. A AB avyttrar därefter U AB till X AB för ett pris om 60 miljoner kronor vilket motsvarar värdet på fordran på A AB samt en del av den uppskjutna skattefordran. X AB betalar för U AB genom en kontant betalning för premien om 10 miljoner kronor, hänförlig till underskottet från tidigare år, till A AB samt genom att lösa ut A AB:s skuld till U AB. Genom betalningen tillförs U AB kontanta medel om 50 miljoner kronor. Beloppsspärren blir inte aktuell vid denna ägarförändring eftersom underskottet ryms inom beloppsspärren, det vill säga 200 procent av utgiften för att förvärva U AB. Begränsningsreglerna i 40 kap. 15 a och 16 §§ IL aktualiseras inte heller då underskottsföretaget inte har mottagit något kapitaltillskott före eller i samband med ägarförändringen.
| Steg 1
A AB (moderbolag) U AB (dotterbolag) |
U AB har underskott från tidigare år om 100 milj. kr. U AB har även egen verksamhet och tillgångar. |
| Steg 2
U AB NY AB (nytt AB) |
U AB säljer verksamhet och tillgångar till NY AB. U AB äger aktierna i NY AB. Det är fråga om en underprisöverlåtelse. Läs mer >> |
| Steg 3
NY AB |
U AB säljer aktierna i NY AB till A AB. Pris: 50 milj. kr. Det motsvarar värdet av verksamhet och tillgångar. Betalningen sker genom att A AB utfärdar ett skuldebrev så att U AB får en fordran på A AB. |
| Steg 4
U AB X AB |
A AB säljer aktierna i NY AB till X AB. Pris: 60 milj. kr. X AB betalar 50 milj. kr genom att lösa A AB:s skuld till U AB, dvs. U AB tillförs 50 milj. kr. Resterande 10 milj. kr avser underskottet (värt 20 milj. kr). |
Regeringens förslag
Möjligheten att utnyttja tidigare års underskott upphör efter en ägarförändring, om underskotten med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om förvärvaren genom ägarförändringen har erhållit andra tillgångar eller rättigheter än kontanter och fordringar på företag som ingick i samma koncern som underskottsföretaget före ägarförändringen, eller erhållit något företag som bedriver rörelse.
De kommande regeländringarna föreslås tillämpas vid ägarförändringar som sker från och med den 11 juni 2021.
Moms på interna tjänster – nytt HFD-avgörande
22 maj 2026Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nu öppnat för större möjligheter att organisera gemensamma stödfunktioner utan onödiga momskostnader. I en ny dom slår HFD fast att även administrativa tjänster som redovisning, lön och IT kan omfattas av undantaget för fristående grupper – något som kan få stor betydelse för ideella organisationer och andra verksamheter med begränsad avdragsrätt. För redovisningskonsulter innebär avgörandet både nya rådgivningsmöjligheter och behov av noggranna bedömningar kring organisationsstruktur, dokumentation och internfakturering.
Klart med centralt register för bostadsrätter – det här behöver du veta
19 maj 2026Riksdagen har nu beslutat att införa ett nationellt bostadsrättsregister som ska föras av Lantmäteriet. Detta innebär att det inte längre är bostadsrättsföreningen som ansvarar för dessa register. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2027 - så här kan du förbereda dig.
Systemstöd en strategisk fråga – så väljer du rätt
11 maj 2026Systemstöd är i dag en självklar del av redovisnings‑ och lönekonsultens vardag. De påverkar hur arbetet organiseras, hur information hanteras och hur kvalitet och regelefterlevnad säkerställs. Under lång tid har systemval ofta betraktats som en mer eller mindre teknisk fråga, där fokus legat på funktioner och pris. I takt med den digitala utvecklingen har det blivit allt tydligare att systemstöd i stället är en strategisk och professionell fråga.
