I det aktuella målet hade Lars, som var företagsledare i ett elinstallationsföretag, haft möjlighet att disponera två lätta lastbilar som hade leasats efter varandra. Skatteverket påförde honom bilförmån för två år men beaktade att förmånen avsåg lätta lastbilar. Förmånsvärdet beräknades därför efter ett nybilspris motsvarande tre för tillverkningsåren gällande prisbasbelopp.

Körjournal

Någon körjournal hade inte förts löpande under de aktuella åren. Men Lars hade i efterhand konstruerat en körjournal. Men det gick inte på ett tillförlitligt sätt relatera den till övriga uppgifter som framkommit i målet, framhöll Kammarrätten i Sundsvall. Den kunde därför inte läggas till grund för bedömningen av om privatkörningen haft den ringa omfattning som krävs för att undvika bilförmånsbeskattning.

Inredning

Av fotografier i målet på en av skåpbilarna framgick att den hade en förarplats och ett passagerarsäte. Skåputrymmet var delvis inrett med fastmonterade hyllor med utrustning. Utrymmet var i övrigt väsentligen fyllt med utrustning. Kammarrätten konstaterade att bilen inte var särskilt väl lämpad för privat körning i någon större omfattning. Det antogs att den andra bilen i allt väsentligt varit inredd på samma sätt.

Privat bil

Lars hade under aktuell period ägt två bensindrivna bilar privat. Leasingbilarna tankades med diesel. Av tankningskvitton och fakturor framgick att de privata bilarna körts mellan 11-13 mil per dag. Familjehushållet bestod av Lars och hans fru. Båda hade gjort relativt stora avdrag för resor till och från arbetet. Dessutom hade två vuxna söner varit folkbokförda hos föräldrarna en del av den aktuella perioden. Det ansågs dock klarlagt att sönernas endast haft ett begränsat behov av bil under den tiden.

Bedömning

Vid en sammantagen bedömning av vad som framkommit i målen framstod det som troligt, ansåg kammarrätten, att leasingbilarna inte använts för privat bruk i någon större omfattning.
Trots det ansågs inte Lars ha gjort sannolikt att privatkörningen med leasingbilarna haft den ringa omfattning som krävs för att undvika förmånsbeskattning.

Förmånsvärde

Kammarrätten delade Skatteverkets uppfattning om att förmånsvärdet skulle beräknas med ledning av ett nybilspris som motsvarade tre prisbasbelopp. Men med hänsyn till vad som framkommit i målet om leasingbilarnas fasta inredning och utrustning samt den relativt omfattande körningen med de privata bilarna ansåg kammarrätten att det förelåg synnerliga skäl till ytterligare nedsättning. Förmånsvärdet bestämdes därför till 75 procent av de förmånsvärden som Skatteverket tidigare fastställt.

Dom 2014-10-23. Mål nr 3198-3199-13