Gunilla Nordlöf började sin yrkeskarriär som tekniker på Ericsson och var under perioder stationerad i olika länder, bland annat tre år i Frankrike. Sedan sadlade hon om, tog examen i nationalekonomi och klev in i den offentliga sektorn.

– Jag började på Ekonomistyrningsverket och blev efter några år rekryterad till Riksgälden där jag bland annat byggde upp en ny ekonomi- och controllerfunktion. Efter det började jag på Regeringskansliet, först som näringsråd på Näringsdepartementet och sedan som finansråd på Finansdepartementet. Jag har haft ansvar för intern administration, budget, analys, styrning av de statligt ägda bolagen med mera. 2013 fick jag frågan om jag ville bli generaldirektör för Tillväxtverket, något som kändes kul, utmanande och förtroendefullt. Och det är lika kul fortfarande!

Beskriv ditt nuvarande uppdrag, finns det en typisk arbetsdag?

– Nej, någon typisk arbetsdag finns inte, det är en salig blandning av olika uppgifter. Jag jobbar mycket med interna styrningsfrågor och lägger relativt mycket tid på ledarskaps- och teamutveckling. Jag har satt samman en stark ledningsgrupp som kan leda i både det korta perspektivet och i ett förändringsarbete för att utveckla vår myndighet. Sen är det många möten med regioner, företagarorganisationer och andra myndigheter. Jag är också en del i Bryssel och samverkar med organisationer som arbetar med företagarfrågor och regelförenkling.

Vilken är Tillväxtverkets roll för att främja företagande och för att fler ska vilja starta företag?

– Vi jobbar med företagsklimatet och innovationssystemet regionalt och lokalt, regelförenklingsfrågor, vi erbjuder kunskap och finansiering samt den digitala plattformen verksamt.se. Vi ger bland annat stöd till företag som är inne i en digitalisering eller internationalisering. I alla frågor, både när det gäller företagande och regional utveckling, samarbetar vi med andra organisationer utifrån målgruppens behov och försöker vara den spelare som bygger andras kapacitet så att företag och regioner kan fortsätta vara attraktiva och konkurrenskraftiga. För att fler ska vilja starta företag ser jag just regelförenklingen som en viktig pusselbit. Digitala processer för implementering av regler är en stor del av lösningen, ibland lika stor som att ändra regler som inte fungerar bra. Bland annat har vi nyss genomfört ett projekt i restaurangbranschen med digitala processer för att ansöka om olika tillstånd, något som visade sig bli både enklare och mer tidseffektivt för företagaren.

Gunilla Nordlöf

Vad gör ni för att motivera tillväxt i små företag där ju jobben förväntas finnas?

– Vi jobbar för att det ska finnas förutsättningar att växa. Vi kollar hinder och näringslivsklimat. Sen måste det så klart finnas motivation hos företagaren att vilja växa. När det gäller kompetensförsörjning samarbetar vi med regionalt ansvariga, MYH (Myndigheten för Yrkeshögskolan, reds anm.), Arbetsförmedlingen med flera och vi har även genomfört flera projekt som stöttar företagare att jobba med sin strategi för att hitta rätt medarbetare. Dessutom erbjuder vi stöd genom verksamt.se.

Vad är hållbart företagande för er?

– Det handlar om att utveckla sin affär så att den är hållbar genom såväl produktion som tjänsteutbud. Vi tror mycket på cirkulära system. Snart kommer kunder mer eller mindre att kräva en tydlig hållbar profil så stort fokus ligger på att kommunicera hur de egna processerna tar hänsyn till detta. Som företagsfrämjande åtgärd stöttar vi regioner med att ta fram planer för hållbara tillväxtstrategier.

Vad är viktigast att fokusera på för att nå ett hållbart företagande?

– Som företagare måste man gå igenom hela sin affär och affärsmodell för att se vad den består av. Vad erbjuder jag och på vilket sätt, var kommer erbjudandet ifrån, vilka är mina partners, hur levererar jag, vilka transporter är involverade är detaljer som är viktiga att gå igenom. Det här är utmanande för små företag eftersom det gäller att ha kapacitet att jobba strategiskt. I vissa fall kan det handla om stora investeringar för att nå ett hållbart företagande, vilket på kort sikt kan skapa en konflikt mellan resultat och kostnader. På lång sikt tror jag det är nödvändigt för att nå lönsamhet.

Vad är en hållbar stad och har det någon betydelse för företagandet?

– Det har absolut betydelse för näringslivet. För att kunna vara en hållbar stad måste det finnas en strategi för hållbar tillväxt. Då tänker jag bland annat på företagsklimat, kompetensförsörjning och att erbjuda stöd till företagande. Ett bra samarbete mellan offentlig sektor och företagande är en av framgångsfaktorerna för att nå en hållbar tillväxt. Det är viktigt att vi på Tillväxtverket stöttar regioner och kommuners kompetensutveckling så att de kan ställa krav men också bilda partnerskap med företag som i sin tur kan vara konkurrenskraftiga på en global marknad.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Det är alla viktiga frågor och fantastiska människor jag får jobba med. Det finns ett starkt driv och en vilja i vår organisation, något jag uppskattar. Det är också väldigt intressant att få jobba med regeringen och försöka förstå vilken riktning de vill ta och kunna bidra på ett konstruktivt sätt. Jag vill påstå att mitt uppdrag är väldigt stimulerande. Jag får vara med och lösa frågor på nya innovativa sätt.