Juha Ahvenniemi är generaldirektör för Finlands motsvarighet till SRF, TAL Taloushallintoliitto, något han varit i ungefär 15 år. Innan var han verksam i organisationen Företagarna (som har mycket gemensamt med sin namne i Sverige) som är en både stor och viktig organisation för små och medelstora företag. Han har också jobbat inom finanssektorn. Hans yrkesval har med andra ord alltid haft ett ekonomiskt perspektiv med småföretag i fokus.

Organisationen Taloushallintoliitto TAL har ungefär 800 redovisningsbyråer som medlemmar. Den stora skillnaden mot SRF är att medlemskapet alltså inte är personligt utan att det är själva redovisningsbyrån som är medlem. Total finns det cirka 4 000 redovisningsbyråer i landet.

– I Finland finns det en stor andel redovisningsbyråer som sysselsätter 1-2 personer och många av dem har valt att inte vara med hos oss, berättar Juha. Trenden är dock att de auktoriserade byråerna, alltså de som är medlemmar hos oss, tar marknadsandelar. För två år sedan var den totala omsättningen bland våra medlemmar för första gången större än omsättningen hos dem som inte är det, trots att de till antalet är fler. Och omsättningsskillnaden ökar systematiskt. Utvecklingen är mycket bra för de auktoriserade byråerna.

^{Juha Ahvenniemi Foto: Taloushallintoliitto}

Hur fungerar auktorisationen av redovisningskonsulter i Finland?
– Vi har haft ett auktorisationssystem i över 30 år, det introducerades redan 1979. Vi kallar det KLT-examen och den gäller inte bara yrkesutövare på redovisningsbyråer utan även de som jobbar med bokföring på företag eller i organisationer. För att kunna söka examen måste man först ha gått minst en yrkeshögskola inom ekonomi och ha mist tre års praktik med praktiskt bokföringsarbete. När man erhållit sin examen måste man rapportera vart tredje år, både att man jobbat aktivt och att man uppfyllt kravet på vidareutbildning. I Finland finns det ungefär 2 700 personer med KLT-examen, som man på svenska skulle kalla Auktoriserade Redovisningskonsulter.

Har ni kvalitetskontroller och hur genomförs de i så fall?
– Vi har kvalitetskontroller och då tittar vi på alla på redovisningsbyrån, våra kvalitetskrav gäller samtliga på byrån eftersom det är företaget som är auktoriserat. Varje redovisningsbyrå i Finland måste ha minst en person som har en KLT-examen och med ett medlemskap hos oss blir hela byrån kvalitetssäkrad. Vi har seniora redovisningskonsulter med stor erfarenhet som vi har valt ut till kontrollanter. Vi har också en kvalitetsnämnd i förbundet som ger riktlinjer och som får in alla rapporter. Det är nämnden som godkänner redovisningsbyråns kvalitet.

Hur ser revisionsplikten ut? Har ni lagstadgad revision eller är några bolag undantagna?
– När det gäller revisionsplikten har vi nästan samma system som i Sverige fast våra gränser är betydligt lägre. Omsättningen ska vara högst 200 000 €, balansomslutningen högst 100 000 € och företaget får ha högst tre anställda. Om två av dessa värden uppfylls måste bolaget ha en revisor. I dagsläget är det ungefär 100 000 företag som ligger under gränsvärdet. Enligt min mening borde de här gränserna höjas, men för närvarande förs ingen diskussion om detta. Det är ingen som riktigt har kunnat motivera varför våra gränser är så pass låga mot resten av de europeiska länderna. Jag tror vi har de lägsta i hela Europa. Det finns alltså bara en riktning och det är en höjning, frågan är bara när och hur mycket.

Har ni någon Bokslutsrapport eller liknande kvitto för god kvalitet i redovisningen?
– Jag känner till det svenska systemet med Bokslutsrapport men det är lite annorlunda här. Vi har en branschstandard, TAL-STA, som är gjord för redovisningsbyråer. Där finns bland annat en rekommendation att den auktoriserade byrån skriver sitt namn i bokslutet så att alla som läser kan se att bokslutet har gjorts av någon som är kvalitetssäkrad. Många använder sig av detta men det är helt frivilligt. Något annat, separat kvalitetskvitto har vi inte. I alla fall inte än, vi har börjat fundera på hur vi ska göra framöver.

I Sverige har vi Reko – Svensk standard för redovisningstjänster, som ska vara ett hjälpmedel till bättre kvalitet i redovisningen. Finns något liknande i Finland?
– TAL-STA, som jag nyss nämnde, är vår branschstandard och är i stort samma idé som Reko. Där finns bland annat etiska regler och principer för god redovisningssed, hur man bör uppträda mot sina kunder och vilka slags kontroller man bör göra. Största skillnaden mot Reko tror jag är att vår standard är mycket kortare. Vi tillhandhåller också olika slags verktyg som blanketter och mallar så att våra medlemmar lättare ska kunna följa standarden.

Har ni fler yrkesroller än redovisningskonsulter i er organisation? Till exempel lönekonsulter eller liknande?
– Vi har både redovisningskonsulter och lönekonsulter. Lönekonsulten är, precis som i Sverige, en nyare yrkesroll. Vi har en separat examen för lönekonsulter och kallar det för PHT-kompetens. I vårt kursutbud har vi ett program som tar 1,5 år att gå igenom och efter det är man berättigad att skriva en tentamen för att få sin examen.

– I vår organisation har vi flera specialistgrupper, blanda annat inom bokföring, beskattning och lön. Vår lönegrupp består av medlemmar med mycket lång erfarenhet av lönearbete. De håller just nu på att ta fram blanketter och annat stöd, olika verktyg, som ska göra det lättare för våra medlemmar att arbeta inom lönesektorn. Det kommer ytterligare att höja värdet och kvaliteten hos våra auktoriserade byråer, avslutar Juha Ahvenniemi.