Tillåten värdeöverföring eller förbjudet lån?

När ett aktiebolag bekostar ett Attefallshus på ägarens privata tomt – även om huset används i bolagets verksamhet – anses det i regel vara en privat förmån. Det innebär att bolaget tillför ett värde till ägarens privata fastighet utan affärsmässig motprestation.

Eftersom det sker en värdeöverföring från bolaget utan affärsmässig grund måste form- och kapitalkraven i Aktiebolagslagen( ABL) vara uppfyllda.

En formell vinstutdelning förutsätter majoritetsbeslut på bolagsstämma. Andra värdeöverföringar kräver istället samtliga aktieägares samtycke. Kapitalkravet innebär att det måste finnas tillräckligt med utdelningsbara medel enligt den senast fastställda balansräkningen. Det gäller även vid förtäckta värdeöverföringar som denna.

Om dessa krav inte uppfylls, betraktas överföringen som otillåten. Transaktionen kan då också komma att ses som ett förbjudet lån, om mottagaren ingår i den förbjudna kretsen och inte omedelbart ersätter bolaget för det mottagna värdet eller rättar till formella brister.

Förmånsbeskattning av företagsledaren

Om värdeöverföringen är tillåten enligt ABL får företagsledaren behålla det mottagna värdet. Det innebär dock skattekonsekvenser. En aktiv företagsledare förmånsbeskattas normalt för inkomst av tjänst, och bolaget får betala socialavgifter. En passiv delägare torde istället beskattas såsom för utdelning. Då uttagsbeskattas också bolaget.  

Om överföringen bedöms som ett förbjudet lån beskattas låntagaren för inkomst av tjänst, oavsett om denne är aktiv i bolaget eller inte. Bolaget slipper dock socialavgifter. Beskattning sker även om lånet återbetalas.

Förmånsbeskattning trots anpassningar till verksamheten?

Att en byggnad är anpassad till bolagets verksamhet och olämplig som bostad räcker inte för att undvika förmånsbeskattning. För att helt undgå beskattning måste bolaget äga byggnaden. Då kan den tas upp som en tillgång i bolaget.

Det förutsätter att bolaget innehar rätten till marken. Det kan t ex uppnås genom ett skriftligt och registrerat arrendeavtal (anläggningsarrende), eller genom att marken styckas av och överlåts till företaget. Dessutom bör bolaget vara registrerat som ägare av byggnaden och ha den inkluderad i företagets försäkring. Allt detta medför dock både juridiska och skattemässiga utmaningar som bör stämmas av innan bygget sätter igång.

Momsavdrag svårt – men inte omöjligt

Det är svårt att få momsavdrag för denna typ av byggnad eftersom byggkostnaderna normalt omfattas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad.

För momsavdrag krävs att byggnaden uteslutande ska användas i bolagets momspliktiga verksamhet och att den är specialanpassad så att den blir olämplig som bostad. Enligt Skatteverket ska byggnaden vara utrustad och inredd på ett sätt som är typiskt för den bedrivna verksamheten. Enkel återställning till bostad får inte vara möjlig. Utrustning som toalett, dusch, säng och pentry kan påverka bedömningen negativt.

I praxis har momsavdrag medgetts för byggnader där betydande anpassningar skett, exempelvis för tillverkning, Spa- och konferensverksamhet, frisersalong samt multimediaanläggningar.

Även om momsavdrag medges kan ändrad användning inom en tioårsperiod medföra att moms måste återbetalas enligt bestämmelserna om justering.

Arbete med egen personal – fakturera i tid

Om det handlar om ett byggbolag som uppför Attefallshuset med sin egen personal – utan att ta betalt – kan det bli fråga om uttagsbeskattning av moms istället för nekat momsavdrag. Utgående moms beräknas då normalt på bolagets kostnad för uppförandet av byggnaden (arbete och material).

Om avsikten är att ta betalt bör faktura utfärdas i god tid. Branschpraxis bör följas. Sen fakturering och/eller lång kredittid kan leda till att transaktionen bedöms som ett förbjudet lån. Då stryps också momsavdraget.

Många varningsklockor

Att låta bolaget finansiera ett Attefallshus på den egna tomten triggar alltså flera varningsklockor, och blir ofta mindre ekonomiskt fördelaktigt än förväntat.

Ett alternativ är att finansiera bygget privat och hyra ut Attefallshuset till bolaget, men även då kan vinsten bli begränsad. Marknadsvärdet för sådan uthyrning är ofta lägre än man tror, och överhyra (hyra över marknadsvärdet) beskattas som lön.

Marknadsmässig hyresintäkt beskattas normalt i kapital med 30 procent, men schablonavdraget om 40 000 kronor får inte tillämpas vid uthyrning till eget bolag. Endast skäligt avdrag medges för ökade kostnader för t ex el, vatten och uppvärmning.

Byggnadens utformning och användning kan också påverka dess klassificering vid fastighetstaxeringen. Om den är olämplig som bostad och används helt i bolagets verksamhet – eller hyrs ut långsiktigt till bolaget – kan den ses som en näringsfastighet även vid inkomsbeskattningen. Då beskattas hyresintäkten i näringsverksamhet. Detsamma gäller vid utarrendering av mark till bolaget.

Att blanda ihop bolagets ekonomi med den privata sfären innebär alltså alltid risker och bör därför ske med stor försiktighet!