Annons
Profilen

Konkurser och släktforskning är hett för mig

Bertil Oppenheimer är en nygammal bekantskap i SRF-kretsar. I början av 1990-talet höll han kurser för förbundet, nu är han tillbaka. Han är en av få som specialiserat sig på ämnet Företag i kris, ett ämne som återigen är högaktuellt. Dessutom är han aktuell med boken Till Sverige, som handlar om hans föräldrars kamp för att få uppehållstillstånd under andra världskriget.
Text: Tina Sjöström
Annons

Bertil Oppenheimer är auktoriserad revisor vid BDO i Sollentuna och har varit verksam i branschen sedan mitten av 70-talet. Både Bertil och byrån har en speciell nisch – konkurser – vilket har lett till att Bertil är lite av en specialist på företag som hamnar i besvärliga situationer. Under våren är han aktuell med kursen ”Företag i kris” för SRFs räkning, vilket också är titeln på den bok han skrivit i ämnet.

Tillfälligheter

Att det blev just konkurser som intresserade Bertil var från början en ren tillfällighet.

– Jag startade filialen här i Sollentuna i mitten av 80-talet eftersom det inte fanns någon auktoriserad revisor i kommunen på den tiden, berättar han. Av en tillfällighet blev jag kontaktad av tillsynsmyndigheten för konkurser som låg i huset bredvid. De behövde hjälp av en revisor att utreda en konkurs. Efter den första så fick jag fler och fler uppdrag och märkte att det var riktigt intressant. Det blev en inte oväsentlig del av byråns verksamhet.

Att jobba mycket med företagskonkurser ledde till en del frågor för Bertils del. Vad är det som gör att det går fel och vad kan man göra för att inte hamna i den situationen? Intresset ledde till kunskaper så i början av 90-talet började Bertil Oppenheimer hålla kurser för bland annat SRF och 1993 kom första upplagan av boken Företag i kris ut.

– När tiderna är sämre är intresset för den här typen av kurser större, av naturliga skäl, berättar Bertil. Konkurserna ökar just nu så frågan är verkligen aktuell. Många har förutfattade meningar att det bara är skojare som hamnar på obestånd men så är det verkligen inte. Olyckliga omständigheter, till exempel en viktig kund som försvinner, kan göra att kassan sinar fortare än man tror. Och har man då inte reagerat i tid så kan det bli riktigt tråkigt för styrelse och ägare.

Högaktuell kurs

Bertil Oppenheimer är en av få i Sverige som håller heldagskurs i ämnet Företag i kris. Efter att kursen legat i malpåse några år är den åter med i SRFs utbud under våren.

– Kursen bygger på 25e kapitlet i aktiebolagslagen och handlar om det personliga ansvaret som åligger en styrelse när kapitalet är förbrukat, berättar Bertil. Som alla i redovisnings- och revisionsbranschen vet finns det regler när man ska upprätta en kontrollbalansräkning, ändå är det här regelverket riktigt komplicerat.

– Det är två huvudfaktorer som framöver kommer att ha större betydelse i ett läge där kapitalet är förbrukat, fortsätter Bertil. Det är revisionspliktens avskaffande och det lägre kravet på aktiekapital. För de företag som valt bort revision finns ofta ingen naturlig kontroll att kapitalet är på väg att förbrukas. Ett aktiekapital på 50 000 kronor gör ju också att det i vissa fall kan gå ruskigt fort att förbruka mer än hälften av det. Företagaren själv har ofta för dåliga kunskaper om vilka åtgärder som måste vidtas och när. Här kommer redovisningskonsulten att få en allt mer betydande roll.

Kursen Företag i kris vänder sig till redovisningskonsulter, revisorer och jurister, men även företagare och ekonomichefer.

Viktig kunskap för redovisningskonsulter

I takt med att redovisningskonsulten blir företagarens viktigaste rådgivare kommer också ett större ansvar att upptäcka om kapitalet är på väg att förbrukas.

– Man kan väl säga att redovisningskonsulten, som ju ofta har regelbunden kontakt med kunden, får en större skyldighet att reagera, säger Bertil. Man har ju enligt Reko absolut inte samma ansvar som en revisor har men för styrelsens och ägarnas skull bör man vara observant. Jag håller på att skriva en ny upplaga av boken Företag i kris (utgivning i september 2013) med ett nytt kapitel om Reko som tar upp just redovisningskonsultens roll vid kontrollbalansräkning för att förtydliga vad som gäller och hur man bör gå till väga.

– Jag tycker det är mycket viktigt att en redovisningskonsult behärskar frågeställningen om kontrollbalansräkning, det är ju den person som har insyn i alla räkenskaper och som därför kan reagera i tid, fortsätter Bertil. Även om man inte har något juridiskt ansvar så är det ju inte så kul att man inte ger rätt råd till kunden, i rätt tid. Många som sitter i en styrelse vet heller inte vilket ansvar de har om en kontrollbalansräkning inte upprättats i tid, och att de har ett solidariskt ansvar. Idag finns det också juristfirmor som specialiserat sig på att jaga styrelseledamöter som inte skött sina åtaganden. Leverantörer som råkat illa ut vid en konkurs har ju nästan alltid oprioriterade fordringar. De har därför inget att förlora på att anlita den här typen av jurister som för en billig peng åtar sig att driva in skulderna. Lyckas de så delar juristfirman och leverantören på pengarna vilket ofta är en vinst för båda.

Spännande historia

När Bertil var 16 år väcktes hans intresse för släktforskning. Något som senare skulle leda till den dramatiska boken om hans föräldrars kamp för att få uppehållstillstånd i Sverige under andra världskriget.

– Jag minns att jag såg ett program på TV om atombombens fader, vars namn var Robert Oppenheimer, berättar Bertil. Jag frågade min pappa om det var en släkting till oss. Svaret var nej men att vi faktiskt härstammade från samma del i Tyskland. Det gjorde mig nyfiken och jag började rita upp ett stamträd. Jag ägnade några år åt efterforskningar, vilket på den tiden var väldigt tidsödande, och bestämde mig för att jag skulle återta arbetet med släktforskningen när jag blev pensionär.

Bertil Oppenheimer visste nästan ingenting om sina föräldrars dramatiska liv, det var inget man pratade om i hemmet. Det var först efter hans föräldrars allt för tidiga bortgång som han började förstå vilka fasansfulla upplevelser de varit med om.

Höll sig gömda

Bertils föräldrar var tyska judar. De gifte sig 1937 och flyttade då till Holland eftersom Tyskland inte längre var ett land där judar kunna leva fritt. Eftersom Bertils morfar och flera andra släktingar redan bodde i Sverige sökte sig paret Oppenheimer också hit. 1938 blev de av någon anledning utslängda och tvingades leva gömda i Holland för att inte bli tagna av tyska polisen, Gestapo.

– Mina föräldrar levde precis som Anne Frank, gömda hos en familj i Amsterdam under flera år, berättar Bertil. Förtvivlat försökte de få uppehållstillstånd i Sverige men nekades flera gånger. Släkten i Sverige försökte hjälpa till. Jag har hittat flera dokument i riksarkivet som visar de avslag de fick på sina ansökningar.

Efter flera år, närmare bestämt i februari 1943, blev Bertils föräldrar svenska medborgare. Trots det dröjde det ända till augusti innan de faktiskt kunde flytta hit eftersom det behövdes ett visum för att ta sig ut ur Holland.

– En av min mors kusiner var gift med en man som hade känningar i den svenska regeringen, berättar Bertil vidare. Tack vare det fick mina föräldrar till slut sitt medborgarskap här.

Ville berätta

Efter sina föräldrars död hittade Bertil dokument och brev som gjorde att han förstod vad hans föräldrar varit med om under andra världskriget. Hans intresse för släktforskning väcktes åter och han bestämde sig för att ta reda på vad som egentligen hände.

– Mina föräldrar hade som sagt aldrig berättat något om detta för mig eller min bror, säger Bertil. Det som hände under kriget var alldeles för jobbigt för dem, de ville helt enkelt inte minnas. Så fort det var något på TV om andra världskriget så stängdes den av. För att ta reda på sanningen har jag pratat med släktingar och sökt i arkiv. Det finns fantastiskt mycket bevarat från den här tiden.

För Bertil blev det uppenbart att den här historien måste berättas, så runt 2008 började han skriva boken om sina föräldrars levnadsöde. Två år senare, efter ett intensivt skrivande och sökande på sin fritid, kunde Bertil Oppenheimer publicera ”Till Sverige – historien som aldrig blev berättad”.

– Genom att skriva den här boken har jag på sätt och vis lärt känna mina föräldrar, säger Bertil. Historien utspelar sig för över 70 år sedan men känns fortfarande väldigt aktuell. Faktiskt så kan man av de fakta jag fått fram dra paralleller till dagens invandringspolitik och hur migrationsverket fungerar. I mycket stor omfattning åker jag runt och berättar om min familjehistoria, det är som en mission för mig. Folk vet förvånansvärt lite om vad som hände under kriget. Jag är väldigt nöjd över att vår familjehistoria härmed har blivit bevarad för framtiden, avslutar Bertil Oppenheimer.

Fotnot: Du kan läsa mer om Bertil Oppenheimers bok på www.bertiloppenheimer.blogspot.com

Bertil Oppenheimer

Bor: Sollentuna

Familj: Fru Elisabet, två gifta söner och ett barnbarn

Fritidsintresse: Skriva böcker, släktforskning, spela golf och åka långfärdsskridskor

Åker helst på semester: Till Rivieran eller till lantstället på Rådmansö

Äter helst: Allätare, dock inte blodpudding eller pölsa. Tycker mycket om mat

Oanad talang: Har tävlat i Bridge, med varierande framgång

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons