Ackord är en ekonomisk upp­görelse mellan en gäldenär och dennes borgenärer och syftet är att gäldenären ska komma ur sitt obestånd. Uppgörelsen innebär nästan alltid att borgenärerna sätter ned sina fordringar till en viss procent av det ursprungliga fordrings­beloppet. Om gäldenären fullföljer ackordet faller fordringarna bort till den del de överstiger ackords­likviden, det vill säga det belopp som gäldenären ska betala.
Ackord förekommer i två former: underhandsackord och offentligt ackord. Underhandsackord innebär en frivillig uppgörelse mellan ackords­sökanden och dennes borgenärer. Offentligt ackord kan däremot innebära att en borgenär blir bunden mot sin vilja.

Företagsrekonstruktion – nytt från augusti

Näringsidkare som har ekonomiska svårigheter kan beviljas företagsrekonstruktion. Detta gäller både fysiska och juridiska personer. Från och med den 1 augusti 2022 har det blivit enklare att få företagsrekonstruktion.

Näringsidkare

Med begreppet näringsidkare avses varje fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk natur som är av sådan karaktär att den kan betecknas som yrkesmässig (prop. 1995/96:5 s. 171). Det har ingen betydelse om verksamheten är liten eller i vilken associationsform den bedrivs. Vissa näringsidkare såsom kreditinstitut är dock undantagna från rekonstruktionsförfarandet, se 1 kap. 2 § lagen [2022:964] om företagsrekonstruktion, Frek.*

Rädda jobb

Syftet med rekonstruktionsförfarandet är att göra det möjligt att bevara arbetstillfällen och upprätthålla företagets verksamhet, genom att i ett tidigt skede möjliggöra för gäldenären att ta itu med sina ekonomiska svårigheter. Företagsrekonstruktion ska därför kunna beviljas gäldenärer som har ekonomiska svårigheter. Begreppet ekonomiska svårigheter är vidare än när gäldenären har betalningssvårigheter (prop. 2021/22:215 s. 120).

Kraven

Det räcker att en av följande omständigheter är uppfylld för att ett beslut om företagsrekonstruktion ska meddelas (1 kap. 1 § och 2 kap. 10 § 1 FrekL).*

• att det kan antas att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder (illikviditet)
• att en oförmåga att betala sina skulder inträder inom kort (risk för illikviditet)
• att gäldenären i något annat avseende har ekonomiska svårigheter som innebär en risk för att företaget blir insolvent.

Utöver dessa omständigheter måste rekonstruktionen säkra verksamhetens livskraft och bokföringen måste vara i ordning.

Låg likviditet

Även ett företag som inte har betalningsproblem eller risk för sådana problem kan alltså beviljas företagsrekonstruktion. Det kan till exempel handla om ett i grunden livskraftigt företag som för tillfället har tillgång till likvida medel men som gör stora ekonomiska förluster och som på längre sikt riskerar att behöva avveckla sin verksamhet (prop. 2021/22:215 s. 355).

Lägre tröskel

Det är angeläget att uppmuntra företag att ta tag i sina ekonomiska problem på ett tidigt stadium. Ett problem med 1996 års lag om företagsrekonstruktion var att alltför många företag ansökte om företagsrekonstruktion i ett så sent skede att de var både illikvida och insolventa. Tröskeln för att få inleda ett rekonstruktionsförfarande när det gäller gäldenärens ekonomiska svårigheter är nu lägre än den allmänna obeståndsgrunden i 1 kap. 2 § konkurslagen och även lägre än enligt den tidigare gällande lagen från 1996 om företagsrekonstruktion (prop. 2012/22:215 s. 350).

Ansökan till tingsrätten

En ansökan om företagsrekonstruktion får göras av gäldenären eller av en borgenär. Ansökan görs skriftligen till tingsrätten. En ansökan om företagsrekonstruktion som görs av en borgenär får bifallas endast om gäldenären har medgett ansökan. Om företagsrekonstruktion beslutas, ska rätten samtidigt utse en rekonstruktör. Finns det särskilda skäl får fler än en rekonstruktör utses.

Planförhandling

Gäldenären får i ett ärende om företagsrekonstruktion begära att rätten beslutar om förhandling om en rekonstruktionsplan (planförhandling).
Planförhandling ersätter den tidigare ackordsförhandlingen enligt 1996 års lag om företagsrekonstruktion. Planförhandlingen fastställer hela rekonstruktionsplanen medan ackordsförhandlingen enbart omfattade en ekonomisk uppgörelse med oprioriterade borgenärer.

Begäran

En begäran om planförhandling ska vara skriftlig och innehålla följande (4 kap. 2 § FrekL).*

• Ett förslag till rekonstruktionsplan.
• Uppgifter om ifall säkerhet har ställts för det som gäldenären erbjuder i betalning enligt rekonstruktionsplanen och vad säkerheten i så fall består av.
• Bevis om att rekonstruktionsplanen har sänts till de berörda parter som anges i planen. Det krävs inte att det visas att de berörda parterna har tagit del av rekonstruktionsplanen, utan det är tillräckligt att det kan visas att den har skickats till dem (prop. 2021/22:215 s. 375).

Rekonstruktörens rätt

Även om det i första hand är gäldenären som får begära planförhandling, kan det hända att gäldenärens förslag till rekonstruktionsplan inte leder till att en rekonstruktionsplan blir fastställd. Rekonstruktören får begära planförhandling och lägga fram en alternativ rekonstruktionsplan (4 kap. 1 § andra stycket FrekL).*

Rekonstruktörens rätt inträder alltså först när gäldenären har gjort ett försök att få en rekonstruktionsplan fastställd. Däremot kan inte en borgenär begära planförhandling (prop. 2021/22:215 s. 190).