Annons
I fokus med Lena Lind

Lena Lind: Vem kan jag lita på?

Text: Lena Lind
Annons

Året var 1976 – jag gick på högstadiet och uppgiften var att göra ett specialarbete om apartheid och det som hände i Sydafrika. Jag letade efter information på det sätt man gjorde på den tiden. Bläddrade i Nordisk familjebok och andra lexikon hemma och på biblioteket. Sökte efter tidningsartiklar som jag satt i bibliotekets läsesal och plöjde. Minns hur upprörd jag blev allt eftersom jag läste om Sowetoupproret och de demonstrationer som leddes av elever från olika skolor. Hur barnen möttes av våldsam polisbrutalitet som resulterade i att många i min egen ålder sköts och dödades. Till minne av dessa händelser är den 16 juni nu en allmän helgdag i Sydafrika, kallad Youth Day. Regimen i Sydafrika försökte intensivt kontrollera informationsflödet och lyckades länge med det. Censuren var omfattande och det var svårt för såväl svarta som vita medborgare att skaffa sig en bild av förtryckets omfattning och brutalitet. I slutet av 1970-talet började censurmyndigheten tappa greppet och regimkritiska journalister spelade under det kommande decenniet en viktig roll i kampen mot apartheid. Människor blev alltmer upplysta.

Jag tänker ibland på hur annorlunda allt var då. Och ändå inte. 2023 finns det fortfarande regimer som försöker kontrollera informationsflöden och som stänger ner fria nyhetskanaler. Största skillnaden är att dessa auktoritära regimer och dess trollfabriker dessutom sprider felaktig information och rykten som snabbt får en enorm genomslagskraft. Inte minst genom att många medvetet eller omedvetet bidrar till spridningen av manipulerade nyheter. Källkritik har utvecklats över tid beroende på samhällets behov och tillgänglig teknologi. Under medeltiden var utmaningen att avgöra om en text var autentisk eller inte och man utvecklade tekniker för att undersöka textens ursprung och sanningshalt. Digital teknologi har medfört att källkritik har en betydligt större plats i samhället idag. Ökad tillgänglighet till information och ökad medvetenhet om problem med felaktiga och manipulerade nyheter är ett faktum. Snabb spridning via sociala medier och ökande mängd av falsk information online gör det viktigare än någonsin att kunna avgöra vilken information som är pålitlig och relevant.

Vilka kanaler är neutrala och vem ska jag lyssna till?

Den vetenskapliga expertens budskap utmanas ständigt av olika aktörer och självutnämnda ”experter”. Tillit till experter är inget självklart, inte heller deras utrymme i medier. Pandemin väckte på många sätt liv i debatten om vem som får kalla sig expert och inte. Många var vi som sökte trygghet och pålitlig information genom att följa Folkhälsomyndighetens presskonferenser under denna tid. Svenskarna har generellt ett starkt förtroende för sina expertmyndigheter och det gäller även ett flertal professioner och branscher. Förtroendet för våra yrkesgrupper, redovisnings- och lönekonsulter, är högt i samhället. Ett sätt att värna och leva upp till det är att vi som branschorganisation fortsätter att lyfta vikten av auktorisation och kvalitetsuppföljning samt att du och ditt företag lyfter fram auktorisationen. Att som företagare göra ett aktivt val att anlita en auktoriserad konsult som kvalitetssäkras och ständigt uppdaterar sina kunskaper är för många självklart då det skapar större trygghet.

Tillit och förtroende är två begrepp som ofta används som synonymer, men som kan ha lite olika innebörd. En vedertagen definition av tillit är ett allmänt tillstånd där man tror på någons förmåga att agera rätt eller på ett accepterat sätt – det kan gälla en individ, en organisation eller en samhällsinstitution. Förtroende beskriver mer en känsla av säkerhet och trygghet i en relation till en annan person eller organisation. Förtroende är avgörande för att ett samhälle eller en organisation ska fungera och en förutsättning för att vi ska våga ta risker och hantera osäkerhet. Samtidigt har förtroende ett känslomässigt värde som inte är helt enkelt att definiera.

Vad krävs för att bygga förtroende?

Förtroende är alltid förknippat med viss risk, för om jag ger mitt förtroende exponerar jag mig och förutsätter att den andra personen eller organisationen vill mig väl. Förtroende, till skillnad från tillit, innebär ett aktivt val. Jag väljer om jag vill ge någon mitt förtroende eller inte. Här värderar jag risken och effekterna av den. Väljer jag att avstå tar jag ingen risk. Ett exempel på ett aktivt val som skiljer tillit och förtroende är att jag kan känna tillit till redovisnings- och lönebranschen generellt och ett förtroende för den auktoriserade konsult som jag själv valt och lärt känna. Skulle jag tappa förtroendet kan jag genom ett aktivt val byta till en annan, förhoppningsvis och sannolikt utan att tappa tilliten till branschen.

På samma sätt är det med experter och källkritik. Så länge jag matas med information, i kanaler som jag bedömer som trovärdiga och litar på, väljer jag att känna ett förtroende för majoriteten av de experter som lyfts fram och de budskap som kommuniceras. Självklart inte helt okritiskt, det ligger alltid i ens ansvar som samhällsmedborgare att tänka själv. I grunden finns dock i vårt samhälle en hög tillit till public service och de nationella nyhetskanalerna på ett sätt som i många andra länder saknas. Det ska bli spännande att lyssna till Emma Frans, författare, vetenskapsskribent och doktor i epidemiologi vid Karolinska Institutet, när hon gästar oss på Srf dagen den 15 mars. Emma är aktuell med en ny bok som handlar om vårt förhållningssätt till expertrollen, där hon granskar sanningshalten och vetenskapligheten bakom sensationella nyheter och populär forskning.

Givetvis finns det ett samband mellan tillit och förtroende. Om jag som individ har hög tillit underlättar det att ge förtroende till andra och att få förtroende tillbaka. När jag får förtroende behöver jag förstås visa mig värd förtroendet, det gäller oss alla både professionellt och privat. Förtroende påverkar vem vi vill arbeta för, vem vi vill samarbeta med, vem vi vill göra affärer med och vem vi vill investera pengar och tid i. Förtroendefulla relationer och samarbeten är förutsättningar för att människor, organisationer och samhällen ska utvecklas. Utan förtroende är det svårt att skapa värde.

Så var rädda om era värdefulla relationer.

Aktuella artiklar
Annons