Nu är propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset överlämnad till riksdagen och ett beslut är nära förestående. Med den konsensus som finns i Sveriges riksdag kan vi räkna med att nedan gäller. Dock händer saker fort just nu och ytterligare förändringar kan komma att ske. För de företag där verksamheten tuffar på är det karensavdraget, läkarintygen och hanteringen av sjuklönekostnader som är det mest aktuella. Hanteringen av dessa påverkar egentligen inte  den månatliga löneprocessen så mycket eftersom regeringen har varit tydlig med att befintliga system ska användas. Även om lagändringarna föreslås träda i kraft 7 april  kan många av förslagen tillämpas redan från mars.

Ändringsbudget 20-03-19

Tillfälligt slopat karensavdrag

De första 14 sjukdagarna hanteras som vanligt i arbetsgivarens system och därefter får den anställde ansöka om ersättning för karensavdraget från Försäkringskassan. Det här gäller från den 11 mars till och med 31 maj 2020.

Att tänka på:

• den försäkrade kommer att få ansöka om ersättning retroaktivt.
• ersättning ges på sjukpenningnivå, den anställde får max 804 kronor per dag

Läs mer >>

Läkarintyg

Lagkravet på att kunna uppvisa ett läkarintyg upphävs tillfälligt från den 13 mars 2020. En arbetstagare ska inte behöva styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom ett läkarintyg med syfte att minska  belastningen på sjukvården. Regeringen beslutarnär det åter blir krav på läkarintyg.

Att tänka på:

• kravet på läkarintyg är borttaget för all sjukdom inte bara för Covid-19
• gäller även för tandläkare
• det krävs ingen lagändring för att återinföra krav på läkarintyg

Läs mer >>

Ersättning för sjuklönekostnader

Under april och maj tar staten tillfälligt hela kostnaden för alla arbetsgivares sjuklöner enligt förslaget. Åtgärden genomförs genom att reglerna för det befintliga stödet Ersättning för höga sjuklönekostnader blir mer generösa. Det innebär att rapporteringen kommer att ske via arbetsgivardeklaration på individnivå, AGI, eftersom uppgifterna redan finns i ruta 499. Ingen ansökan behövs utan arbetsgivaren får utifrån dessa uppgifter den ersättning som Försäkringskassan beräknar via Skatteverkets skattekonto. Högkostnadsskyddet betalas bara ut en gång om året, även om det går att begära förskott. Vi vet inte än hur lång tid det tar innan denna ersättning kommer arbetsgivarna tillgodo men förmodligen så fort som möjligt eftersom syftet med åtgärden är skapa bättre likviditet hos Sveriges företag.

Att tänka på:

• räkna inte med kostnader från kollektivavtal eller särskilda avtal med den anställda.

• ersättning ges på sjukpenningnivå, den anställde får max 804 kronor per dag.

Läs mer >>

Anstånd Skatteverket

Som arbetsgivare betalas arbetsgivaravgifter och skatt för de anställda till Skatteverket utifrån de uppgifter som rapporteras via AGI. Om företaget får betalningssvårigheter finns det en möjlighet att ansöka om anstånd för betalningar av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Arbetsgivare kan därmed få tillbaka den skatt som är inbetald även för de anställda. Företags anstånd omfattar tre månaders skatteinbetalningar och lämnas under längst 12 månader Detta går emot att om en arbetsgivardeklaration lämnats i rätt tid och på rätt sätt, och att då anses beslut om skatten ha fattats i enlighet med deklarationen och arbetsgivaren kan inte längre förfoga över den avdragna skatten. Den anställde har fått en nettolön, arbetsgivaren har betalat in skatten (som egentligen inte är arbetsgivarens), skatten går tillbaka till arbetsgivaren som använder pengarna. Detta är ett tillfälligt undantag från det lagen skriver om skatteavdrag. De nya reglerna kan tillämpas retroaktivt från 1 januari 2020. Företag som har betalat in skatt på sitt skattekonto för januari till mars kan därmed få skatten återbetald från Skatteverket. Anstånd kommer endast beviljas företag som inte missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa. Anstånd får inte heller beviljas företag som har större skatteskulder.

Att tänka på:

• det är extra viktigt att rapportera AGI korrekt, även om man får anstånd
• lönespecifikationen blir extremt viktig för att påvisa att den anställde har fått kvittens på avdragen skatt

Läs mer >>

Korttidspermittering

Korttidspermittering är en tillfällig förstärkning av lagen om korttidsarbete. Korttidsarbete är en statlig reglering av arbetstid för att möta tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till uppsägning. Arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden, eller så införs en partiell arbetsbefrielse, och lönen är lägre än den ordinarie lönen. För verksamhet under perioden 16 mars och, som det ser ut nu, för resten av 2020 kommer företagen kunna ansöka om korttidspermittering med ett utökat stöd från staten. Det finns även efter denna period en karenstid på 24 månader. Utökat stöd innebär att staten under denna period kommer att ta tre fjärdedelar av kostnaden, med ett lönetak på 44 000 kronor, för att personal går ned i arbetstid

För att kunna ansöka om stöd finns det villkor. Företagen ska ha svårigheter som anses vara orsakade av förhållanden utom arbetsgivarens kontroll och specifikt drabba företagets verksamhet. De företag som ansöker får inte ha andra ekonomiska svårigheter, såsom att genomgå företagsrekonstruktion eller vara på obestånd. Att ansöka om korttidspermittering kan dock inte vara det första man gör, utan andra tillgängliga åtgärder ska ha använts. Det kan till exempel vara uppsägning av de anställda som inte är verksamhetskritiska eller som har korttidsanställningar. Stödet är tillgängligt för alla arbetsgivare inom den privata sektorn förutsatt att det antingen finns stöd för korttidsarbete i kollektivavtalen, eller om kollektivavtal saknas ska det finnas ett skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna om att detta ska införas. Alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer, kan få stöd vid korttidspermittering om kraven för stödet är uppfyllda. Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60 procent som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen.

Vilka omfattas
De företag som har anställda kan nyttja möjligheten till korttidspermittering. Det är dock inte alla anställda som omfattas. Exempelvis måste en anställd varit avlönad under tre månader innan stödet söks. Anställda som tillhör arbetsgivarens familj (barn, föräldrar samt avlägsnare släktingar som bor i samma hushåll). Stödet för korttidspermittering baseras på lagen om korttidsarbete som omfattar företag med anställda och täcker därmed inte egenföretagare. Tillväxtverket undersöker möjligheter för att underlätta för egenföretagare som drabbas, men det kommer då inte vara aktuellt med korttidspermittering utan förmodligen en annan lösning

Ansökan
De företag som ansöker ska göra det via Tillväxtverkets hemsida. Ansökan om och beviljande av stöd vid korttidsarbete sker i två faser bestående av dels preliminärt stöd, dels slutligt stöd som fastställs efter avstämning. Det är Skatteverket som sedan hanterar de beviljade stöden. Hur detta ska gå till är ännu inte på plats men Tillväxtverket håller på att ta fram en lösning.

Att tänka på:

• det krävs kollektivavtal eller avtal med de anställda
• många frågor kvarstår kring hanteringen, håll dig uppdaterad!

Läs mer >>