De senaste åren har Sverige blivit ett alltmer attraktivt mål för organiserad brottslighet.

– Det finns många bakomliggande orsaker till detta och en faktor är den ökande droghandeln. Det är relativt lätt att ta in narkotika över Sveriges gränser, och det har gjort att Sverige nu har blivit ett transitland för droger. När knarkpengarna väl är här måste de tvättas vilket leder till att kriminaliteten i samhället växer, konstaterar Viveka. Andra typer av brott som genererar svarta pengar är exempelvis olika typer av välfärdsbrott och bedrägerier.

Kriminella verksamhet finns överallt

I takt med att kontanterna försvinner från samhället ökar också komplexiteten kring penningtvätt. Idag tvättas pengar med hjälp av sofistikerade metoder via elektroniska överföringar och komplicerade företagsstrukturer, samt verksamheter som är integrerade i samhället.

De kriminella startar företag, utnyttjar redan existerande företag eller infiltrerar till exempel vårdcentraler, assistansbolag och förskolor – verksamheter där penningtvätt ofta kan ske utan att väcka misstanke.

– Vi får inte vara naiva; kriminaliteten finns överallt. Utåt sett kan ett företag ge intryck av att drivas lagligt, men i själva verket utnyttjas det för kriminell verksamhet. Det krävs till exempel inte tillstånd för att starta ett ungdomshem, men det är lätt att på falska grunder få bidrag för dessa verksamheter. Dessutom kan bolagen där dessa bedrivs användas som ett verktyg för att tvätta pengar, säger Viveka.

Redovisningskonsulter har en viktig roll

Viveka Strangert trycker på att det är viktigt att samarbeta tillsammans med polisen för att skydda samhället från penningtvätt. Här har redovisningskonsulterna en viktig roll. De är dessutom en av de yrkesgrupper som enligt lag har en skyldighet att granska och rapportera misstänkta transaktioner och aktiviteter till finanspolisen.

Viveka Strangert påpekar också att, jämfört med bankerna, så har konsulterna en unik position i att observera och bedöma kunders beteende och upptäcka transaktioner som sticker ut.

– De kan få en bättre förståelse för kundernas verksamhet eftersom de har insyn i hela kundens ekonomi och har dessutom en mer personlig relation med sina kunder än vad en bank har.

När är det läge att vara extra uppmärksam?

Till exempel om pengar kommer in på kundens företagskonto utan anledning, om kunden blir ombedd att betala tillbaka pengar (inbetalaren skyller på felbetalning) men betalar till ett annat konto än till det som pengarna kom ifrån, eller om en större summa pengar kommer in på en kunds konto utan något underlag som visar varifrån pengarna kommer.

– Det är också läge att reagera om det är mycket kontanter i omlopp, samt om företaget köper eller säljer dyra varor från välkända lyxföretag. Ofta är det just konsumtion av lyxprodukter som utgör själva drivkraften när kriminella begår brott, säger Viveka.

Vad ska jag göra vid misstanke?

– Begär in avtal, fakturor och andra relevanta underlag och granska dem extra noga i de fall du känner att något verkar avvikande eller konstigt. Om kunden inte samarbetar kan det vara en indikation på att något inte stämmer. Kvarstår din misstanke efter granskningen ska detta rapporteras till Finanspolisen. Det är du skyldig att göra även om du har sagt upp företaget som kund, betonar Viveka.

Vad händer när jag lämnat en misstankerapport?

Finanspolisen bedömer informationen för att utreda om det är fråga om penningtvätt. Din misstankerapport kan vara den avgörande pusselbiten för att upptäcka penningtvätt.

Viveka betonar också att det inte finns någon anledning att oroa sig för att en eventuellt kriminell aktör kommer kontakta dig för att du lämnat en misstankerapport.

– Din identitet som uppgiftslämnare avslöjas aldrig, den omfattas av sekretess. Om det blir aktuellt med vidare utredning kan du senare komma att bli kontaktad av polisen, men då i din egenskap av redovisningskonsult, inte för att du lämnat in en rapport.

Låt det sunda förnuftet råda

Detta kan låta enkelt, men i realiteten kan det vara svårt att upptäcka misstänkta transaktioner i sina kunders verksamhet.

Och hur vet man när det är läge att rapportera en sådan transaktion till Finanspolisen?

Här är Vivekas råd att vara nördigt intresserad av dessa frågor och att vara medveten om kundernas beteende som potentiella varningsflaggor.

– Du måste själv göra rimlighetsbedömningar från fall till fall. Många gånger handlar det om sunt förnuft. Vad är normalt? Vad är avvikande? Vad är udda och vad får dig att reagera?