Annons
Branschaktuellt Redovisning

Skärpta sanktioner mot företag

För att säkerställa att det straffrättsliga regelverket mot företag är effektivt, ändamålsenligt och modernt lämnar regeringen förslag på skärpta sanktioner i en proposition från justitiedepartementet. Förslaget innebär även att sanktionerna är anpassade till Sveriges EU-rättsliga och övriga internationella åtaganden.
Text: Tina Sjöström
Annons

Regeringen beslutade redan 2015 att göra en bred översyn av företagsbotsregleringen och föreslå nödvändiga ändringar i författningen. Enligt regeringen bör en reform bygga vidare på de nuvarande generella bestämmelserna samtidigt som den bör resultera i en reglering som ska stå sig över tiden.

Förutom att reformen för företagssanktioner ska vara effektiv och ändamålsenlig bör de utformas så att de har en brottsavhållande effekt. Om ett företag får bära de straffrättsliga konsekvenserna av brott som begåtts i utövningen av verksamheten ökar incitamenten att organisera verksamheten på ett sätt som motverkar eller förhindrar att brott begås.

Förslagen om skärpta sanktioner innebär bland annat följande:

  • Tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot utvidgas så att företagsbot, utöver i näringsverksamhet, även ska kunna åläggas för brott som har begåtts i utövningen av sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet och för brott som har begåtts i utövningen av annan verksamhet som ett företag bedriver, om brottet har varit ägnat att leda till en ekonomisk fördel för företaget.
  • Företagets finansiella ställning ska beaktas vid bestämmandet av företagsbotens storlek när det är fråga om ett större företag och brottsligheten är särskilt klandervärd. För dessa fall höjs maximibeloppet för företagsboten från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor.
  • Samordningen av påföljd och företagsbot bör i första hand ske när företagsboten bestäms (sanktionskumulation). En särskild bestämmelse införs om att en företagsbot ska kunna jämkas eller efterges om företagets ägare döms till påföljd och den samlade reaktionen på brottsligheten annars skulle bli oproportionerligt sträng.
  • Svensk domstol ges utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott och möjligheterna att förelägga företagsbot genom strafföreläggande utökas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Källa: regeringen.se

Aktuella artiklar
Annons
Annons