Annons
Företagande Företagande Redovisning

Skydda företaget mot penningtvätt – här är de vanligaste metoderna

Tyvärr blir det allt vanligare att kriminella nätverk nyttjar företag för att tvätta pengar och dölja brottslig verksamhet. Detta kan drabba alla branscher och företag. Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten har sammanställt några av de vanligaste metoderna som du bör vara uppmärksam på.
Text: Therese Slettengren
Annons

Olika brottsupplägg   

De flesta stora kriminella nätverken använder företag för penningtvätt, men metoderna varierar. Ofta används bolag inom flera branscher parallellt för att hantera stora kontantflöden och frekventa transaktioner mellan olika företagskonton, vilket gör det svårare att upptäcka transaktionerna än på privata konton. 

Genom att kontrollera, infiltrera eller driva företag utnyttjas verksamheterna som fasader för brott och penningtvätt. Målvakter används för att möjliggöra anonymitet för kriminella huvudmän. Nätverken använder också professionella penningtvättstjänster.  

Här är några typiska brottsupplägg:  

Fiktiva lån och osanna fakturor 

Att skapa fiktiva skulder mellan företag genom falska skuldebrev och osanna fakturor är ett vanligt tillvägagångssätt. Detta gör att brottsvinster kan flyttas mellan företagskonton och dölja pengarnas ursprung. Det kan röra sig om transaktioner inom koncerner och företagsgrupper, men även mellan företag som tillsynes saknar koppling till varandra. 

Transaktionerna har påhittade förklaringar, som till exempel aktieköp mellan företag. 

Penningtvätt genom leasingföretag 

Leasingföretag används för att tvätta pengar genom falska leasingavtal. Påstådda varor betalas med brottsvinster, och leasingbolagen kan på detta sätt få utbetalningar från ovetande kreditinstitut som sedan återbetalas med brottsliga medel.

Utlåning från kreditgivningsföretag 

Utlåning av pengar från kreditgivningsföretag kan vara en metod för penningtvätt. Pengarna som lånas ut misstänks ha ett brottsligt ursprung, och återbetalningen sker ofta med brottsvinster. 

Factoringbolag – medvetet och omedvetet 

Factoringbolag kan både medvetet och omedvetet användas för penningtvätt genom att köpa fakturor utan verklig underliggande fordran.  

En förutsättning för att factoringbolag kan användas på detta sätt är att factoringbolaget inte gör en grundlig undersökning på bolag och inblandade individer innan de köper fakturorna. 

Då kriminella nätverk och individer systematiskt använder bolag som har god kreditvärdighet och historik inom sin brottsliga verksamhet så krävs det mer än automatiserade och ytliga kontroller för att upptäcka de brottsliga aktiviteterna. 

Aktieägartillskott – kamouflerade insättningar av brottsvinster 

Brottsvinster kan sättas in på företagskonton under förespegling av att vara aktieägartillskott, nyemissioner eller lån. Detta gör insättningarna legitima och pengarna kan sedan betalas ut som lön, utdelning eller falsk återbetalning av en skuld.

Tips för att motverka penningtvätt i ditt företag:

  1. Anmäl misstänkt brott: Redovisningskonsulter är skyldiga att rapportera misstänkta aktiviteter till Finanspolisen, men även privatpersoner och företagare kan anmäla misstänkt brottslighet, men då hos ekobrottsmyndigheten. Så här anmäler du som privatperson eller företagare misstänkta brott >>  

  1. Håll koll på kunder och leverantörer:  Genom att ha ett kritiskt öga, interna rutiner och bedöma nya leverantörer och kunder noga kan du lättare upptäcka sådant som verkar misstänkt.

  1. Utbilda personalen: Se till att all personal är medveten om riskerna och kan identifiera misstänkt penningtvätt.

  1. Håll dig uppdaterad: Håll dig uppdaterad med hur de kriminella går till väga. Då kan du lättare upptäcka sådant som verkar misstänkt.   

  1. Ta hjälp av auktoriserade experter:  Om du tar hjälp av konsulter för att hantera företagets ekonomi och löner så säkerställ att dessa har rätt kompetens och kunskap. Auktoriserade redovisnings- och lönekonsulter arbetar enligt gällande branschstandards. Det gör dem till företagens viktigaste partners och ger ett ökat skydd mot ekonomisk brottslighet samt ett säkrare och tryggare företagande.

Här kan du läsa mer om varje brottsupplägg >>

Aktuella artiklar

Ändringar i K-regelverket – kan ditt företag fortsätta tillämpa K2?

9 december 2025

I somras beslutade Bokföringsnämnden om en hel rad ändringar i K2-regelverket. Ändringarna innebär bland annat att vissa företag inte längre kommer att ha möjlighet att tillämpa K2 i årsredovisningen per den 31 december 2026. Även om det kan kännas långt borta, och det först ska upprättas en årsredovisning för 2025, är det klokt att redan nu fundera på om ditt företag kommer att behöva byta regelverk nästa år. Bytet av regelverk kan i många fall påverka den löpande bokföringen redan den 1 januari 2026.

Nya 3:12-regler – vad du som delägare behöver ha koll på

8 december 2025

Rätt eller fel men vi kallar reglerna för 3:12-reglerna. De gäller delägare i fåmansaktiebolag som äger kvalificerade aktier i företaget - egentligen delägare i aktiebolag som ägs av ett fåtal personer och som även arbetar i företaget. Det är med rätta som både företagare och skatteexperter har kritiserat reglerna. De är både komplexa och svåra att förstå. Nu har förändringar i 3:12-reglerna beslutats. De träder i kraft den 1 januari 2026. Vad innebär de nya reglerna för dig som delägare?

Jesper Jacobsson om PTL-tillsynen: ”Redovisningskonsulter har en unik roll”

5 december 2025

Länsstyrelsens tillsyn av redovisningsbranschen är omdiskuterad. Srf konsulterna och Riksrevisionen hör till de aktörer som efterlyser en mer riskbaserad och förutsägbar tillsyn, med vägledande beslut och en klar praxis gällande sanktionsavgifternas storlek. Länsstyrelsen önskar sig också klarare besked från regeringen angående sitt tillsynsuppdrag. Här ger Jesper Jacobsson, rättschef och chef för rättsenheten vid Länsstyrelsen Skåne, en uppdatering av hur länsstyrelserna arbetar med tillsynen.

Annons
Annons