Annons
Branschaktuellt Redovisning

Vanligare rapportera misstankar om penningtvätt

Redovisningsbranschen i Sverige skickade in 33 misstankerapporter till Finanspolisen under 2022. Det är en ökning från 9 stycken 2021 och 6 stycken 2020. – Det är positivt att redovisningskonsulter nu rapporterar misstankar oftare än tidigare år. Det har troligen att göra med att frågor om penningtvättlagstiftningen uppmärksammats brett under 2022. Vi måste fortsätta jobba med att höja kunskapsnivån i branschen, säger Lali Fjellström, Branschansvarig Redovisning vid Srf konsulterna.
Text: Håkan Edvardsson

De nya siffrorna presenteras i Finanspolisens årsrapport för 2022 som nyligen släpptes. Johan Olsson, chef för Polismyndighetens nationella operativa avdelning där finanspolisen (formellt Finanspolisinspektionen) ingår, konstaterar i sin inledning bland annat följande:

”Tillvägagångssätten för att tvätta brottsvinster förändras och utvecklas i takt med nya betallösningar och aktörer på marknaden. Finanspolisen har i detta ett viktigt uppdrag att analysera utvecklingen och uppmärksamma nya modus och trender. En stor informationskälla i det arbetet är de rapporter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism som skickas in till finanspolisen.”

Inte brottsmisstanke

Redovisningskonsulter är en av yrkesgrupperna som, enligt lag, skall anmäla misstänkta brott gällande penningtvätt eller finansiering av terrorism till finanspolisen. Misstankegraden är lägre än vid annan brottslighet. Finanspolisen skriver ordagrant:

”Det bör noteras att misstankerapporter inte är att betrakta som brottsanmälningar. Graden av misstanke som krävs för att skicka in en misstankerapport är låg. Finanspolisen tar emot information om kunder som betett sig avvikande och transaktioner som rapportören inte förstått avsikten med, vilket alltså inte ska likställas med en konkret misstanke om brott.”

– Vi har täta och goda kundrelationer i vår bransch, och då är det inte konstigt att många tvekar att anmäla om något känns fel. Men myndigheterna behöver lägga sitt pussel och få information om kriminalitet i både stor och liten skala, och då kan just den egna misstanken vara en viktig pusselbit. Det krävs inte mer än så för att en rapport ska vara befogad, konstaterar Lali Fjellström.

Fler rapporterar

Det totala antalet misstankerapporter har ökat från 19 306 stycken år 2018 till 45 113 stycken 2022. Banker och andra inom den finansiella sektorn står för 90 procent av rapporterna.

Antalet unika rapportörer ökade från 278 år 2021 till 322 under 2022. I rapporten förklaras ökningen bland annat med att lagstiftningen uppdaterats, att medvetenheten om penningtvättsproblematiken stärkts och att ”omfattande satsningar hos rapporteringspliktiga verksamhetsutövare” har gjorts. Men finanspolisen konstaterar att ännu mer kan göras: ”Trots en ökning av både antal misstankerapporter och unika rapportörer, så bedöms många branscher underrapportera.”

Skillnad mellan branscher

I den tabell över hur många rapporter 25 olika branscher, tillsynsmyndigheter och andra myndigheter har lämnat in framgår bland annat följande:

Advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå: 1 (2022), 1 (2021), 1 (2020).

Bokföring eller revisionstjänst: 33 (2022), 9 (2021), 6 (2020).

Fastighetsmäklare: 41 (2022), 6 (2021), 5 (2020).

Revision (godkänd eller auktoriserad): 28 (2022), 20 (2021), 8 (2020).

Skatterådgivare: 2 (2022), 0 (2021), 4 (2020).

– Alla vinner på att misstänkta brott mot penningtvättslagstiftningen rapporteras. Företag som är oseriösa och inte vill göra rätt för sig stör inte bara marknaden för alla seriösa företag. De är även ett samhällsproblem, säger Lali Fjellström, Branschansvarig Redovisning vid Srf konsulterna. Foto: Malin Sydne
I finanspolisens årsrapport för 2022 finns bland annat en schematisk bild av de olika stegen vid penningtvätt.

Ta del av Finanspolisens årsrapport 2022 >>

Aktuella artiklar
Annons
Annons