Vanligare rapportera misstankar om penningtvätt
De nya siffrorna presenteras i Finanspolisens årsrapport för 2022 som nyligen släpptes. Johan Olsson, chef för Polismyndighetens nationella operativa avdelning där finanspolisen (formellt Finanspolisinspektionen) ingår, konstaterar i sin inledning bland annat följande:
”Tillvägagångssätten för att tvätta brottsvinster förändras och utvecklas i takt med nya betallösningar och aktörer på marknaden. Finanspolisen har i detta ett viktigt uppdrag att analysera utvecklingen och uppmärksamma nya modus och trender. En stor informationskälla i det arbetet är de rapporter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism som skickas in till finanspolisen.”
Inte brottsmisstanke
Redovisningskonsulter är en av yrkesgrupperna som, enligt lag, skall anmäla misstänkta brott gällande penningtvätt eller finansiering av terrorism till finanspolisen. Misstankegraden är lägre än vid annan brottslighet. Finanspolisen skriver ordagrant:
”Det bör noteras att misstankerapporter inte är att betrakta som brottsanmälningar. Graden av misstanke som krävs för att skicka in en misstankerapport är låg. Finanspolisen tar emot information om kunder som betett sig avvikande och transaktioner som rapportören inte förstått avsikten med, vilket alltså inte ska likställas med en konkret misstanke om brott.”
– Vi har täta och goda kundrelationer i vår bransch, och då är det inte konstigt att många tvekar att anmäla om något känns fel. Men myndigheterna behöver lägga sitt pussel och få information om kriminalitet i både stor och liten skala, och då kan just den egna misstanken vara en viktig pusselbit. Det krävs inte mer än så för att en rapport ska vara befogad, konstaterar Lali Fjellström.
Fler rapporterar
Det totala antalet misstankerapporter har ökat från 19 306 stycken år 2018 till 45 113 stycken 2022. Banker och andra inom den finansiella sektorn står för 90 procent av rapporterna.
Antalet unika rapportörer ökade från 278 år 2021 till 322 under 2022. I rapporten förklaras ökningen bland annat med att lagstiftningen uppdaterats, att medvetenheten om penningtvättsproblematiken stärkts och att ”omfattande satsningar hos rapporteringspliktiga verksamhetsutövare” har gjorts. Men finanspolisen konstaterar att ännu mer kan göras: ”Trots en ökning av både antal misstankerapporter och unika rapportörer, så bedöms många branscher underrapportera.”
Skillnad mellan branscher
I den tabell över hur många rapporter 25 olika branscher, tillsynsmyndigheter och andra myndigheter har lämnat in framgår bland annat följande:
Advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå: 1 (2022), 1 (2021), 1 (2020).
Bokföring eller revisionstjänst: 33 (2022), 9 (2021), 6 (2020).
Fastighetsmäklare: 41 (2022), 6 (2021), 5 (2020).
Revision (godkänd eller auktoriserad): 28 (2022), 20 (2021), 8 (2020).
Skatterådgivare: 2 (2022), 0 (2021), 4 (2020).
ALK 10 år: Ulrika, byråledare med ett yrkesliv i branschen
26 april 2024I år är det tio år sedan de första Auktoriserade Lönekonsulterna såg dagens ljus. En av dem var Ulrika Frantsi som i dag är delägare och vd för en lönebyrå som hon själv var med och startade.
Valberedningen: ”Viktiga frågor väntar dig som väljs”
25 april 2024Under våren intensifieras valberedningens urvalsprocess. Ett antal individer väljs ut. Tänkbara kandidater intervjuas. I slutet av juni är arbetet klart och presenteras för medlemmarna. Kontakta någon ur Srf konsulternas valberedning för att nominera dig själv eller någon annan.
Har du som byråledare koll på kravet att rapportera misstänkt penningtvätt?
22 april 2024Du som leder och/eller arbetar på redovisnings-/lönebyrå har säkert inte missat vikten av att följa lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är byråns styrelse, eller utsedd person på byrån, som ansvarar för att byrån utför de åtgärder som krävs enligt lagen.
