Det är den av enmansdödsboet eller delägaren som är ägare till tillgången vid försäljningstillfället som ska ta upp kapitalvinsten till beskattning.

Arvskifte

När det finns flera delägare i ett dödsbo avslutas förvaltningen av boet normalt genom ett arvskifte.

I dödsbon med bara en ägare behövs inget skifte utan boets egendom övergår formlöst på den ende arvingen. Dödsboet anses upplöst när boutredningen och förvaltningen avslutats. Det anses i regel ha skett i och med att bouppteckningen registreras hos Skatteverket.

Registrering av bouppteckning

En bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet. Den ska sedan lämnas in till Skatteverket för registrering inom en månad efter att den upprättats

Skatteverket handlägger sedan bouppteckningen genom att i tur och ordning kontrollera den, begära komplettering om en uppgift saknas och därefter registrera den och skicka originalhandlingarna till ingivaren.

Lagfart

Ägde den avlidne en fastighet som övergår till dödsbodelägaren ska en ansökan om lagfart lämnas till Inskrivningsmyndigheten inom tre månader från det att den handling som ligger till grund för förvärvet upprättats. För den som är ensam dödsbodelägare räknas dock tiden från det att bouppteckningen registrerades, eller om han först därefter blivit ensam dödsbodelägare, från den tidpunkt han blev det.

Förvaltning av delägaren

När det gäller ett enmansdödsbo som förvaltas av den ende dödsbodelägaren bör förvaltningen, enligt Skatteverket, normalt anses avslutad när bouppteckningen registreras. I och med att förvaltningen är avslutad anses tillgångar, som inte innan dess tillträtts av delägaren, formlöst ha övergått till delägaren.

Om delägaren efter den tidpunkten väljer att i dödsboets namn sälja en tillgång som tillhört den avlidne ska försäljningen, enligt Skatteverket, anses ha skett för dödsbodelägarens räkning. Det är därför den som var delägare i det upplösta dödsboet som ska ta upp kapitalvinsten till beskattning.

Skatteverket poängterar att den ende delägaren inte själv kan styra över när hans förvaltning av dödsboet ska anses avslutad. Den tidpunkten påverkas alltså inte om delägaren till exempel väljer att inte ta över en inteckningsskuld med betryggande säkerhet i en fastighet eller dröjer med att ansöka om lagfart.

Boutredningsman

Förvaltas enmansdödsboet av en förordnad boutredningsman eller testamentsexekutor och denne i dödsboets namn säljer en tillgång som tillhört den avlidne, innebär detta i normalfallet att en sådan försäljning får anses ske som ett led i förvaltningen av dödsboets tillgångar. Enligt Skatteverket gäller detta även om försäljningen sker efter det att bouppteckningen har registrerats. Har delägaren dessförinnan inte blivit ägare till tillgången genom att tillträda den, ska dödsboet i ett sådant fall ta upp kapitalvinsten till beskattning.

Exempel:

Pappan dör och efterlämnar en skogsfastighet. En sådan fastighet beskattas som näringsverksamhet. Sonen förvaltar, som ende delägare, dödsboet efter pappan. En tid efter att bouppteckningen registrerats bestämmer sig sonen för att sälja fastigheten i dödsboets namn. Några giltiga skäl finns i detta fall inte för att behålla förvaltningen av dödsboet efter att bouppteckningen registrerats. Fastigheten är alltså sonens tillgång och han ska därför beskattas för försäljningen. Det medför till exempel att sonen inte kan kvitta den avlidnes utrullade underskott i näringsfastigheten mot kapitalvinsten. Det hade dödsboet kunnat göra. Men en arvtagare kan inte ta över den avlidnes underskott i en näringsverksamhet.

Skatteverkets ställningstagande 2018-12-21