Experterna svarar

Från och med den 1 juli 2021 har vi fått en EU-gemensam omsättningströskel om 10 000 euro (omräknat till 99 680 kr i Sveriges fall). Beskattningen kommer i och med detta att i större utsträckning än tidigare ske i det land där konsumtionen sker.

För omsättning upp till 99 680 kronor ska svensk moms debiteras. Säljaren kan dock begära att även omsättning upp till 99 680 kronor ska anses gjord i köparnas EU-länder. AB:t behöver i så fall skicka in en begäran om det till Skatteverket.  

Om beloppet, 99 680 kronor, överskrids är varorna omsatta utomlands från och med den försäljning som medför att beloppet överskrids. AB:t måste då fullgöra sina momsskyldigheter i köparnas EU-länder. Det kan AB:t göra genom att registrera sig i köparnas EU-länder. Ett alternativ är dock att hos Skatteverket ansöka om att få använda One Stop Shop (OSS).

Vad gäller beräkningen av beloppet om 99 680 kronor så avser det försäljning av både varor och tjänster till icke beskattningsbara personer, det vill säga normalt privatpersoner, i alla andra EU-länder. All sådan försäljning – oavsett köparens EU-land – ska således adderas. Vad gäller varor är det fråga om distansförsäljning och vad gäller tjänster så är det fråga om tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster. Försäljningar till köpare i Sverige ska inte tas med.

Sammanfattningsvis ska AB:t normalt debitera svensk moms upp till omsättningsbeloppet 99 680 kr och därefter köparens EU-lands moms.

Olika ekonomisystem fungerar olika när det gäller transaktioner med bankintegration och det kan också bero på vilken bank som man använder. Även om allt sker automatiskt är frågan vad som sker ”bakom” systemet i det som man inte ser. Enligt bokföringslagen ska de uppgifter som erhålls från en motpart sparas. Uppgifter som företaget får från banken är uppgifter från en motpart och även om de bokförs och ”matchas” med automatik i systemet så borde uppgifterna finnas på något sätt i systemet.

Det är alltid företaget som är bokföringsskyldigt som är ansvarigt för att spara räkenskapsinformationen så även om man använder ett ekonomisystem som är integrerat med banken, eller för den del använder något av de bokföringssystem som bankerna erbjuder, så måste den bokföringsskyldiga se till att alla uppgifter som är räkenskapsinformation enligt bokföringslagen sparas.

I de system som bygger på att mycket är integrerat kan det vara svårt för företaget att ”lyfta ut” och få med sig allt som är räkenskapsinformation vid till exempel byte av system. I många fall kommer företaget behöva se till och avtala med systemleverantören att den åtar sig att arkivera allt under hela den 7-åriga arkiveringstiden och även i det fall som företaget väljer att byta system.

Jag föreslår att du kontaktar den programleverantör som du använder och frågar på vilket sätt som information som tas emot från en annan part sparas i programmet. Jag skulle också ställa frågan hur du kan ta med dig den informationen och annat som är räkenskapsinformation till exempel behandlingshistoriken om du skulle vilja byta system.

Om omsättningsbeloppet beräknas uppgå till högst 30 000 kr/år ska du inte ta ut moms på uthyrningen. Du kan dock, om du vill, ansöka hos Skatteverket om att inte vara skattebefriad. Om beloppet beräknas överstiga 30 000 kr/år ska du ta ut moms. För rumsuthyrning i hotellverksamhet och liknande är skattesatsen 12 %. Om villkoren för denna skattesats inte är uppfyllda Till exempel på grund av att uthyrningen sker under för lång sammanhängande tid gäller huvudskattesatsen, det vill säga 25 %.

För att främja entreprenörskap och sänka tröskeln för att starta eget har regeringen föreslagit att omsättningsgränsen för momsbefrielse fr.o.m. den 1 juli 2022 höjs från dagens nivå på 30 000 kronor till 80 000 kronor per år.

Om avdrag ska medges eller inte beror på om kostnaden kan ses som en privat levnadskostnad eller en kostnad för intäkternas förvärvande, det vill säga en kostnad för verksamheten. Om den kan ses både som kostnad för verksamheten och som privat levnadskostnad kan avdrag medges för den del av utgiften som är för verksamheten. Avdrag kan därför till exempel medges för halva beloppet (RÅ 83 1:78). En i detta avseende intressant dom är HFD 2012 ref. 38. I detta mål medgavs en medlem i Srf konsulterna avdrag för kostnader för att utbilda sig till auktoriserad redovisningskonsult. Ingen del av utbildningen ansågs vara privat levnadskostnad.

Om utgiften ska ses som privat levnadskostnad prövas i varje enskilt fall utifrån den bevisning som framförts. Avdragsrätten för en och samma utbildning kan därför skilja sig mellan olika personer. Är det frågan om typiska levnadskostnader ökar beviskravet på den enskilde. Beviskravet bör därför i regel vara väsentligt högre för till exempel en allmän språkutbildning än för en specialkurs inom klinisk kirurgi.

Är det ett aktiebolag som tillhandahåller en utbildning för en anställd ska en prövning ske, på samma sätt som för en enskild näringsidkare, om det är frågan om privata levnadskostnader. Skillnaden är att den del av utgiften som anses vara privat levnadskostnad är avdragsgill för bolaget, men ska beskattas som lön hos den anställde.

Nej, man kan inte tvinga en person att ta ut obetald semester. Man får antingen erbjuda den anställde att arbeta eller att man ger så kallad förskottssemester. Det innebär att man får sin vanliga lön under ledigheten men att detta är en skuld till arbetsgivaren. Denna skrivs dock av om den anställde arbetar kvar i mer än fem år efter det att förskottsemestern togs ut. Det är viktigt att skriftligt avtala uttaget av förskottssemester med den anställde så att hen är medveten om att detta är en skuld till arbetsgivaren.