Årets sommar kommer ändå att bli annorlunda mot vad vi är vana vid. En del kommer inte kunna vara lediga på grund av för mycket jobb, andra jobbar nästan ingenting alls eftersom de är korttidspermitterade.

Semester är redan ett av mest komplexa områdena inom lön, så hur ska egentligen semester i kombination med korttidsarbete hanteras?

Stödperiod

Planeringen av den huvudsakliga semestern är vanligtvis avklarad för de flesta företag vid den här tiden på året. Enligt semesterlagen ska den anställde få besked senast två månader före den beviljade ledighetens början. Lagen öppnar dock upp för att besked får lämnas senare om det finns särskilda skäl, då om möjligt minst en månad före ledighetens början. Särskilda skäl har  Vision och (SKR) samt Sobona tagit fasta på i det avtal som tecknades den 23 april om tillfälliga semesterregler. Detta i en sektor där vi alla vet att de anställda dagligen presterar underverk och där behovet av ledighet är stort. Parterna kom överens om  tillfälliga regler för verksamheter där semesterplaneringen inte går ihop. Dels just om att besked om semester ska lämnas senast en månad innan ledighetens början dels att huvudsemestern kan förläggas till december mot en ekonomisk kompensation.

Avseende korttidspermittering undrar man då om företagen ska göra olika ansökningar för perioderna?  Det finns i den ursprungliga lagen begränsningar vilket gör att företaget inte får ansöka om förlängning mer än en gång med tre kalendermånader. Sedan har Tillväxtverket inte klargjort om det finns andra förutsättningar i och med den kompletterande förordning som kom med corona. I förordningen står det dock inte något om förlängningen. Så rekommendationen blir att göra ansökan för hela perioden som man tror att behov finns. I ansökan kan företagen ange planerad frånvaro, och som alltid med ledigheter är utfallet inte klart förrän perioden har passerat. Så det blir avstämningen till Tillväxtverket som redovisar hur närvaron blev.

Semesteruttag

Företaget får alltså inte ersättning för den lön som betalas ut under semestern. Grundregeln för all frånvaro i kombination med korttidsarbete är att den ska hanteras utifrån ordinarie arbetstidsförläggning. Semesterlön och semestertillägg hanteras som vanligt och beräknas på den ordinarie lönen. Men som alltid gällande lön så är det först och främst kollektivavtalet som styr om det finns ett sådant. Semesterförläggningen påverkas inte av korttidsarbetet. Semesterutläggningen sker utan hänsyn till hur kortidspermitteringen är förlagd. En veckas semester, för arbetstagare som normalt är schemalagd fem arbetsdagar per vecka, innebär att fem semesterdagar läggs ut även om korttidsarbetet endast sker på två dagar i veckan. Fyra veckors huvudsemester innebär därmed att 20 dagars semester tas i anspråk.

Semester ska utbetalas på samma sätt som om den anställde hade arbetat som vanligt. Det innebär att det intjänade värdet enligt lag och kollektivavtal är det som gäller. Vid sammanfallande intjänandeår och semesterår tjänas semesterlön in som om den anställde arbetat i normal omfattning, det vill säga korttidsarbetet påverkar inte.