I en artikel, Uteblivna förenklingar blir en ond spiral, uttrycker momsexperten Anna Sandberg Nilsson på Svensk Näringsliv sin besvikelse över att viktiga momsförenklingar nedprioriteras. Hon skriver att företag tvingas till en komplicerad och kostsam momshantering varje dag. I varje faktura och för varje transaktion. Hon pekar också på att även Skatteverkets personal upplever momsreglerna som komplexa och att oacceptabla brister kan utläsas i Skatteverkets rättsliga styrdokument. En naturlig följd av komplexa och svårtillämpliga regler är dessutom att det kan bli svårt att upprätthålla rättssäkerheten. Det kan till och med resultera i att rent kriminella aktörer inte granskas av Skatteverket. I en rapport pekar Svenskt Näringsliv också på att regelbördan minskar viljan att starta företag, anställa och växa.

Svårtolkade och komplexa skatteregler riskerar att sätta rättssäkerheten ur spel

I åtta av de senaste tio momsmålen, som har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen, har Skatteverkets beslut och underinstansernas domar ändrats. Det visar med all tydlighet att momsreglerna är komplexa och svårtolkade. Det visar också att det är högst sannolikt att det finns ett stort antal enskilda som har drabbats av tveksamma domar i underrätten.

Det kan inte heller vara någon tvekan om att det förkommer beslut till den enskildes nackdel som är uppenbart felaktiga. Om Skatteverket, förvaltningsrätten och kammarrätten har gjort tre helt skilda bedömningar till den enskildes nackdel hur lagen ska tolkas måste minst två vara felaktiga. Särskilt problematiskt blir det när Skatteverkets ”kvalificerade” handläggare fattar beslut utifrån sina egna tolkningar av gällande rätt utan hänsyn till vad som är Skatteverkets officiella uppfattning. Men med enklare och mer begripliga regler skulle dessa problem många gånger kunna undvikas.

Leder svårtillämpade regler till att kriminella går under radarn?

Sedan lång tid tillbaka grundar sig Skatteverkets kontrollverksamhet på insikten att det inte går att kontrollera bort skattefelen, eftersom de flesta är ofrivilliga. Det bästa sättet att minska skattefelen är därför att informera bort dem, dvs. att ge bra och lättbegriplig information till medborgarna. Men är reglerna för komplicerade hjälper det knappast med välskriven och bra information.

En ganska rimlig slutsats är att ju mer komplicerade regler vi har desto fler blir de ofrivilliga felen. Utifrån denna slutsats är det en lika rimlig bedömning att ju fler ofrivilliga fel som Skatteverket måste hantera desto mindre tid blir det över för att kontrollera det medvetna skatteundandragandet.

Vi har på senare tid kunnat läsa om rent kriminella momsbedrägerier med mobiltelefoner som kostat staten miljardbelopp. Som utomstående framstår det emellertid som närmast obegripligt hur det har varit möjligt. Bedrägeriet har ju genomförts med förvärvade småföretag som har begärt tillbaka helt orimliga summor i moms. Som skatteexpert på ett förbund vars auktoriserade redovisnings- och lönekonsulter hjälper över 330 000 företag informeras jag i princip dagligen om skattekontroller som gäller struntbelopp och som också drivs på tvivelaktiga grunder. Det är inte utan att man kan fundera på om enklare regler kunde ha lett till att Skatteverkets resurser i stället hade kunnat avsättas för kontroll av de kriminellas momsbedrägerier.

Exempel på lagändring som leder till helt oförutsägbara regler

Regeringen har nyligen lagt en proposition som syftar till att begränsa avdragsrätten för underskott och den har nu också antagits av Riksdagen. Syftet med lagändringen är att komma åt rena skatteundandragande. En sådan åtgärd kan givetvis inte ifrågasättas. Problemet är att den nya lagen innebär att alla överlåtelser av underskottsföretag kan omfattas. Regeringen och Riksdagen nöjer sig alltså inte med att förhindra sådana skatteundandraganden som man faktiskt har motiverat lagändringen med.

Genom lagändringen kommer Skatteverket att kunna ifrågasätta samtliga överlåtelser av underskottsföretag, dvs även överlåtelser utan inslag av försök att kringgå tidigare regler. De nya reglerna kommer därmed med största sannolikhet att leda till högre skatteintäkter för staten, men av naturliga skäl också till fler domstolsprocesser. Statens kostnader kan därmed bli högre än de ökade intäkterna.

Det största problemet med de nya reglerna är emellertid att redan tidigare komplexa regler blir i princip helt oförutsägbara. Att skattereglerna är begripliga och förutsägbara är uppenbarligen helt underordnat viljan att ta ut så mycket skatt som möjligt. Det verkar inte heller ha någon betydelse att statens kostnader för domstolsprocesser kan komma att överstiga de ökade skatteintäkterna.

Exempel på ett bra förenklingsförslag som inte lett till lagändring

Ett viktigt problemområde som uppmärksammats av Svenskt Näringsliv är kundförluster. För att göra reglerna mer förutsägbara har man gjort en hemställan där det bl.a. föreslås att nedskrivningar ska kunna ske mer schablonmässigt. Förslaget kommer inte att medföra någon skattelättnad för företagen, men det skulle i undantagsfall kunna leda till en tidigareläggning av kundförlusten. Att det eventuellt kan uppkomma en marginell ränteförlust för staten måste dock ställas mot minskade processkostnader hos Skatteverket och domstolen. Förslaget kommer därmed inte alls, eller högst marginellt, att påverka statens finanser.

En högst befogad fråga är varför detta förslag, som skulle innebära en stark förenkling utan att kosta staten en krona, inte har prioriterats? Beror det på att det inte finns någon verklig vilja att genomföra förenklingar som kommer från näringslivet eller är möjligen regelförenklingar helt underordnat skattehöjningar? Att det faktiskt finns ett klart behov av lagändring för att garantera en rättssäker process för kundförluster är det dessutom ingen tvekan om.

Det är dags att kräva besked på varför förenklingsförslag nedprioriteras

Det är nog fler än jag som förvånas över att intresset för förenklingsförslag är så lågt med tanke på att det är så många politiker som framhåller hur viktigt det är med ett sunt företagsklimat. Det faktum att komplicerade regler gynnar kriminella och samtidigt leder till rättsosäkerhet för seriösa medborgare gör det ännu mer obegripligt att intresset inte är större.

Till hösten är det dags för ett nytt riksdagsval. Då är det kanske lämpligt att ställa politikerna mot väggen och kräva tydliga svar hur de ser på de allt mer komplicerade skattereglerna och varför den tidigare målsättning att minska den administrativa bördan inte längre är viktig eller intressant. Samtidigt är det rimligt att få svar på hur man ser på kritiken mot rättssäkerhet i förvaltningsdomstolen och Advokatsamfundets hemställan för att stärka rättssäkerheten i skatteprocessen.