Srf konsulterna driver på digitaliseringen tillsammans med XBRL Sweden
Varför behövs en nationell tillitsföreteckning och valideringstjänst för digitala handlingar?
I dag finns en förteckning över de som kan leverera lösningar för kvalificerade elektroniska underskrifter (den högre nivån), men inte för avancerade elektroniska underskrifter. Till närapå uteslutande del kräver däremot lagstiftningen inte mer än avancerad elektronisk underskrift. Det gäller till exempel vid elektronisk underskrift av årsredovisningen och handlingar enligt aktiebolagslagen. Om det inte finns någon annan än leverantören som garanterar att lösningarna faktiskt uppfyller lagkraven, och det heller inte går att kontrollera, uppstår en osäkerhet i om handlingarna faktiskt är giltiga.
Vilka är de största fördelarna om detta skulle bli verklighet?
Det skapar mycket större säkerhet för myndigheter i vilka handlingar de kan ta emot och det leder även till större säkerhet i det privata näringslivet. Får man en handling underskriven med en digital lösning som finns med på en tillitsförteckning kan man lita på att den håller juridiskt. En valideringstjänst skapar möjligheter att se om en lösning faktiskt uppfyller lagkraven. Totalt kommer det att leda till mycket större tillit till handlingar med elektroniska underskrifter.
Om det blir verklighet, hur kommer det att påverka Srf konsulternas medlemmar och deras dagliga arbete?
Våra medlemmar kommer att uppleva ökad effektivitet och rättssäkerhet i hanteringen av digitala dokument. Detta minskar administrationstid och kostnader samtidigt som det förbättrar kvaliteten på vissa av deras tjänster. Dessutom blir det enklare att verifiera och validera dokument, vilket ökar säkerheten och pålitligheten i affärsprocesser.
Vilka utmaningar ser du med att genomföra dessa förändringar, och hur kan de övervinnas?
En stor stöttesten tror jag kommer att vara resurser. Någon (myndighet) måste ansvara för att kontrollera vilka som får komma in på tillitsförteckningen och det måste sedan följas upp löpande. Någon ska också bygga upp och ha det löpande ansvaret för valideringstjänsten. Tyvärr ser jag inte att dessa frågor prioriteras. Förhoppningsvis kan skrivelsen från XBRL Sweden lyfta intresset för frågorna.
Hur ser tidplanen ut?
Tyvärr finns ingen sådan. De lösningar XBRL-föreningen skriver om togs upp i en utredning 2021. Från beslutande håll har inget synligt hänt i frågan sedan dess. Vi har heller inte sett att dessa frågor är uppe. Det är anledningen till skrivelsen från XBRL Sweden.
Om XBRL Sweden
XBRL Sweden arbetar för att främja digitalisering och standardisering inom redovisning och rapportering. Organisationen fokuserar på områden som digital signering och betrodda tjänster för att säkerställa rättssäkra och effektiva digitala processer.
Fler företag väljer digital årsredovisning – redovisningskonsulterna bidrar till utvecklingen
6 juli 2026Digital inlämning av årsredovisningar fortsätter att öka. Under juni 2026 sattes ett nytt rekord när 101 126 företag lämnade in sin årsredovisning digitalt – första gången antalet överstiger 100 000 under en månad. Samtidigt visar ny statistik från Bolagsverket att digital inlämning ger färre kompletteringar och snabbare handläggning.
Nytt HFD-besked: Ingen moms vid inlösen av lojalitetspoäng
2 juli 2026Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nu avgjort hur lojalitetspoäng som löses in mot varor ska behandlas momsmässigt. Domen ger efterlängtad vägledning för företag med bonusprogram och innebär att inlösen av poäng varken ska ses som en prisnedsättning eller som användning av en voucher. För redovisningskonsulter skapar avgörandet en tydligare grund för rådgivning.
MYH:s analys: Så förändras kompetensbehoven inom ekonomi och lön
2 juli 2026AI, digitalisering och förändrade kundbehov ställer nya krav på kompetensen inom ekonomi- och lönebranschen. I sin senaste områdesanalys beskriver Myndigheten för yrkeshögskolan hur arbetsmarknadens behov utvecklas och vilka kunskaper som efterfrågas framöver. Något som Srf konsulterna också lyfter i sina nyligen publicerade öppna brev till myndigheten. Frågan är inte bara hur många som utbildas, utan också vilken kompetens framtidens redovisnings- och lönekonsulter behöver.
