Redovisningskonsulter som rådger kunder med ambitionen att få LKAB på kundlistan bör läsa deras års- och hållbarhetsredovisning, leverantörshandbok samt leverantörsuppförandekod. Där framgår att LKAB ser på hållbarhet ur ett brett perspektiv: ekonomiskt, klimatmässigt, miljömässigt och socialt. FN:s Agenda 2030 och målet noll (0) gram koldioxidutsläpp 2045 är ledstjärnorna. Det övergripande syftet med det omfattande regelverket för leverantörer är att ”LKAB ska vara ett föredöme inom hållbart företagande.” Mats Stålnacke utvecklar:

– Om entreprenörer vill göra affärer med oss ska de inte enbart uppfylla våra krav. När vi gör upphandlingar och uppföljningar tittar vi till exempel på företagets systematiska arbetsmiljöarbete, vilken tyvärr ofta saknas eller är bristfälligt, och det arbetet gäller ju hela företagets verksamhet. Inte enbart relationen med oss.

– Mitt övergripande råd är att företaget utgår från den bransch man verkar inom och de intressenter företaget har. Vilka leverantörer och kunder har man? Vilka krav ställer de idag? Även små och medelstora företag kan vara säkra på att kraven på hållbarhetsarbete och redovisning av det ökar.

Underentreprenörer

LKAB har avtal med både stora och små företag, inom produktionssidan dominerar större och etablerade företag.

Huvudregeln i LKAB:s avtal är att en leverantör maximalt får anlita underleverantörer i två led; en underleverantör får anlita en till underleverantör – sedan är det stopp. Även längst ut i kedjan läggs stor vikt vid hållbarhet. Detta träffar således även mindre, lokala underentreprenörer som byggföretag, elfirmor, målerier, mekaniska verkstäder och konsulter på tjänstemannasidan.

– Vi är något år bort från att jaga sjunkande koldioxidutsläpp i våra kontroller av leverantörerna och hur de kollar sina leverantörer. Vi kan anta att de siffrorna redan sjunker genom elektrifiering av till exempel tjänstebilar och att fler inser att det är billigare och smartare att reparera än att köpa nytt. Säkerheten kommer alltid först, även i våra leverantörsgranskningar, betonar Mats Stålnacke.

Inhyrd personal

Ett av LKAB:s krav på sina leverantörer är att arbetsrättsliga villkor uppfylls för all personal. Kollektivavtal eller avtal som ger likadana villkor skall finnas. Men bolagets granskningar av leverantörerna visar att så inte alltid är fallet, framför allt vad gäller avtalstecknarens underleverantör.

– När de inte hittar personal lokalt, regionalt eller ens nationellt utan måste använda bemanningsföretag som erbjuder tillfällig personal från andra länder uppstår vissa utmaningar när det gäller att skapa hållbara arbetsvillkor. Hur säkrar vi att denna inhyrda personal får rätt säkerhetsutbildning, skyddsutrustning, ersättning, scheman och kännedom om kulturen på svenska arbetsplatser? Lösningen är att alla i ledet ser hållbarhet som en del av affären. De är en del av kedja. Våra upphandlingar utformas så att det hållbarhetsarbetet viktas in i våra upphandlingsbeslut.

Leverantörens styrdokument

En utmaning LKAB upptäcker hos mindre underleverantörer är effektiv och dokumenterad ledning, styrning och organisation. Riktlinjer, policyer, arbetsmiljömål – allt ska vara på plats men är det inte alltid.

– Här är tipset att dokumentera det man redan gör för att styra, leda och kontrollera det som händer inom företaget. Och att uppdatera de dokumenten när man haft sina möten och fattat sina beslut. Vem är ansvarig för vad? Hur hänger besluten ihop? Hur förebygger vi risker? Hur dokumenterar vi tillbud? Företag som gör ett systematiskt arbetsmiljöarbete som det ska göras har detta på plats. Det är material vi kan jobba med i upphandlingar och leverantörsuppföljningar, säger Mats Stålnacke.

NSRS

Srf konsulterna har en aktiv roll i utformandet av en nordisk standard och ett verktyg för hållbarhetsredovisning för små och medelstora företag: NSRS (Nordic Sustainability Reporting Standard). NSRS uppdaterades nyligen för att även fortsättningsvis matcha, och påverka, EU:s standard i sammanhanget.

Vilket värde kan verktyg som NSRS ha för företag som vill jobba med LKAB?

– Det är bra, om företagen gör rapporteringen som den ska göras och inte ägnar sig åt greenwashing. Vi kan se att många underleverantörer behöver någon form av verktyg för att genomföra sin hållbarhetsanalys. Företag som gör det grundligt kan tjäna pengar på det genom minskade kostnader för uppvärmning, drivmedel, avfallshantering och inköp. Företag som inte gör det kommer att bli frånsprungna. Svårare än så är det egentligen inte, avslutar Mats Stålberg.