Vad innebär förslaget i korthet? 

Förslaget bygger på förenklingar vilket bland annat kommer till uttryck genom olika schabloner och färre tröskelvärden. Dessa schabloner gör det också möjligt för Skatteverket att beräkna vissa av komponenterna i gränsbeloppet vilket kan minska de administrativa kostnaderna för företaget.  

De största föreslagna förändringarna ser vi i sättet att beräkna gränsbeloppet på. Dagens två sätt att beräkna gränsbeloppet, förenklingsregeln och huvudregeln ersätts med en ny beräkningsmodell för alla delägare i företaget. Ett grundbelopp liknande det som idag finns i förenklingsregeln föreslås. Grundbeloppet föreslås till 4 inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget.  

Det lönebaserade utrymmet kvarstår som en del av beräkningen av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag. Löneunderlaget uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag men till den del de överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.  

Den sista komponenten vid beräkningen av årets gränsbelopp är ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Precis som idag men med den skillnaden att räntan bara får beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. 

Utredningen föreslår att uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort. Däremot får det sparade utdelningsutrymmet tillgodoräknas. 

Utredningen lämnar få förslag om de så kallade kvalifikationsreglerna, det vill säga de regler som bestämmer om en andel är kvalificerad eller inte. Utredningen föreslår att närståendekretsen krymps samt att den 5-årsgräns som finns i ett flertal regler förkortas till 4 år. Vidare föreslås att takregeln för utdelning respektive kapitalvinst i inkomst av tjänst slås ihop till ett gemensamt tak. I artikeln 3:12-reglerna: Förenkla och förbättra! finns en mer detaljerad genomgång av de föreslagna reglerna.  

Vad tycker Srf konsulterna? 

Vi anser att de förenklingar som presenteras i förslaget över lag är bra, en uppfattning som delas av flera remissinstanser, såsom FAR, LRF och Skatteverket. Den utredning som nu presenteras öppnar upp för förenklingar på området. Utredningen har lyckats att beakta de olika intressen som finns på området, vilket även remissvaren visar på. Utredningen har haft ett svårt uppdrag att föreslå förenklade regler som både ökar entreprenörskap och viljan att vilja anställa samtidigt som de förhindrar inkomstomvandling. Det är motstående intressen som ska förenas. 

3:12-området är svårt och komplext att förändra. Precis som utredningen lyfter fram kan alltför omfattande justeringar inom vissa områden minska rättssäkerheten och förutsebarheten. Detta då rättspraxisen på området inte längre skulle vara gällande eller att det skulle råda osäkerhet om i vilken mån den är gällande.  

Den senaste utredningen som presenterades 2016 (SOU 2016:75 Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag) ledde också endast till få förändringar.    

Kvalifikationsreglerna

Kvalifikationsreglerna lämnas i stort sett oförändrade. Som många remissinstanser framhåller hade det varit önskvärt att även dessa regler hade förenklats. I det särskilda yttrandet som flera av utredningens experter har anslutit sig till framgår att de hade önskat att förslagen kring kvalifikationsreglerna varit skarpare. Samtidigt välkomnas de förslag som lämnats. Det ska däremot vägas mot de nackdelar som allt för stora förändringar skulle medföra i form av rättsosäkerhet då praxis inte längre skulle vara tillämplig. 

Som vi skriver i remissvaret finns fortfarande olösta frågor som skulle behöva få sina svar. Trots det anser vi att det är bra att utredningen inte gör för stora ändringar i kvalifikationsreglerna. Delägarna har byggt upp en struktur på sitt ägande och med för stora förändringar skulle förutsebarheten minska. Därför är utredningens förslag välavvägda.   

Regelpaket – ses som en helhet 

Som Srf konsulterna uppfattar förslaget är det regelpaket som presenteras i utredningen att se som en helhet, där reglerna är villkorade av varandra. Därför är det som vi ser det inte möjligt att bryta ut vissa regler som kanske inte är optimala. Vi är väl medvetna om att vissa delägare kommer att uppfatta att de föreslagna reglerna ger en minskad valfrihet. Det får dock vägas mot att 80 procent av delägarna beräknas få ett större gränsbelopp genom förslaget samt att de administrativa kostnaderna beräknas minska med 240 miljoner kronor genom att delägaren inte behöver räkna på olika kvalifikationsgränser och tillämpningen av schabloner. Det är en minskning med 34 procent. Den minskade valfriheten och enklare regler gör det också möjligt för Skatteverket att automatisera beräkningarna av grundbeloppet på 4 inkomstbasbelopp till delägaren. Srf konsulterna är positiva till att kapitalandelskravet slopas, vilket gynnar aktieägare med små innehav, till exempel anställda med personaloptioner. Även slopandet av lönekravet är en positiv förenkling för många delägare. Det innebär att det inte kommer att finnas något behov för delägarna att anpassa sitt löneuttag efter skattereglerna. Lönen kan i stället anpassas efter sitt eget behov och företagets löneutrymme.   

Vi anser därför att det är viktigt att ställa oss bakom dessa förändringar annars är risken att några förändringar inte kommer till stånd på lång tid. I utredningen synes de flesta experter som deltagit varit enade om föreslagen. Som helhet och för att förslaget ska kunna genomföras ställer sig Srf konsulterna bakom de föreslagna reglerna. 

Srf konsulterna lämnar ett eget förslag 

I vårt remissvar lyfter vi även frågan om att sparat utdelningsutrymme bör kunna fastställas vid beskattningen. Frågan bör åtminstone utredas då de föreslagna reglerna och den ökade automatisering som dessa innebär skulle möjliggöra och underlätta ett fastställande av det sparade utdelningsutrymmet. Det skulle underlätta till exempel vid arv eller gåva av aktierna.   

Vad händer framåt? 

Remissvaren lämnades in till finansdepartementet den 18 oktober och nu väntar ett intensivt arbete med att sammanställa remissvaren. Om reglerna ska vara på plats och tillämpas från och med den 1 januari 2026 behöver vi ha en lagrådsremiss under våren 2025. Det skulle innebära att propositionen och beslut i riksdagen behöver komma under hösten 2025. 

I nuläget är detta endast förslag till regeländringar, och vi har ännu inte sett det slutgiltiga regelverket – så vårt medskick till alla som berörs är att sitta lugnt i båten tills vidare. Absolut kan det vara intressant att se hur reglerna kommer att påverka företagen.