Tvingande och flexibla regler 

Semesterlagen innehåller både tvingande regler och sådana som går att anpassa via kollektivavtal. Du måste till exempel se till att varje anställd tar ut minst 20 betalda semesterdagar per år – om dagarna är intjänade. Nyanställda som bara har obetalda dagar kan inte tvingas ta semester. 

Vissa regler, som hur semesterlönen räknas ut, kan enbart regleras i kollektivavtal. Det går givetvis alltid att ge högre ersättning än vad lagen anger.  

Planera i tid 

Huvudsemesterperioden (juni–augusti) behöver du planera i god tid. Har du kollektivavtal ska du förhandla med facket om hur semestern ska förläggas – men det är verksamhetens behov som väger tyngst, och det är du som bestämmer i slutändan. 

Även om du saknar kollektivavtal kan du behöva förhandla, om någon anställd är fackligt ansluten. Tänk på att flera fackförbund kan behöva kallas. 

Samråd och besked 

Om du inte har kollektivavtal eller facklig representation är det ändå vanligt att semestern planeras genom samråd, till exempel via en lista som skickas runt bland de anställda. Om du inte kan bevilja alla önskemål bestämmer du som arbetsgivare hur semestern ska läggas ut. Det ska meddelas senast två månader i förväg. 

Fyra veckor sammanhängande 

Normalt har anställda rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommaren. Men om du har särskilda skäl – till exempel högsäsong eller brist på vikarier – kan semestern förläggas till annan tid. 

Får du tvinga någon att ta semester? 

Ja, varje anställd måste ta ut minst 20 betalda dagar per år, förutsatt att dagarna är intjänade.  Du kan däremot inte kräva att någon tar ut alla 25 dagar – fem dagar får sparas. 

Så räknar du semesterdagar 

Oavsett hur arbetstiden är förlagd ska 25 semesterdagar motsvara fem veckors ledighet. För deltidsanställda räknas dagarna ofta om till nettosemesterdagar, särskilt om ni har kollektivavtal. Nettosemesterdagarna motsvarar det antal arbetsdagar som kan tas ut i semesterledighet.
Exempel: Ella jobbar fyra dagar i veckan. Då får hon 20 nettosemesterdagar (4/5 x 25). 

Nyanställda och förskottssemester 

För nyanställda som inte har tjänat in någon betald semester kan du bevilja förskottssemester för att fylla upp till exempelvis fyra eller fem veckors betald ledighet. 

Exempel: Egon börjar 1 januari och har tjänat in 7 dagar till sommaren. Du kan ge 13 dagar i förskott så att han får fyra veckors betald semester – eller 18 dagar för fem veckor. Avtala skriftligt med den anställde om förskottssemestern. Viktigt att påpeka att förskottssemestern dras av på slutlönen om Egon slutar inom fem år.  

För obetalda dagar görs löneavdrag (vanligen 4,6 % eller 1/21 av månadslönen per dag). Men frånvaron är semesterlönegrundande, så nästa års semesterrätt påverkas inte. 

Om någon blir sjuk eller behöver vabba 

Blir en anställd sjuk eller behöver vabba under semestern har denne rätt att pausa semestern och spara dagarna. Det ska meddelas senast första vardagen efter ledighetens slut – om du inte kräver anmälan samma dag. I så fall måste du ha informerat om det innan semestern började. 

Får du avbryta någons semester? 

I princip inte. En anställd med nyckelfunktion kan i undantagsfall behöva avbryta semestern, men det kräver att ni har avtalat om det i förväg. Det finns inga regler om vilken ersättning som ska ges, men semesterdagar får inte räknas av – eftersom semesterdagar alltid gäller ledighet hela dagar. 

Sparade semesterdagar 

Om en anställd vill ta ut sparade dagar ihop med årets semester ska du få veta det när semestern planeras. Om fem eller fler sparade dagar tas ut har personen rätt att ta all ledighet i ett sammanhang. 

Korttidsanställda 

För anställningar kortare än tre månader, som till exempel semestervikarier, kan du avtala bort rätten till semesterledighet – men inte till semesterlön. Den kan i så fall betalas ut löpande med lönen, men måste särredovisas.