EU-direktiv

Lagändringen grundar sig på ett EU-direktiv. Det syftar till att motverka skattebrott genom momsbedrägerier på belopp över tio miljoner euro (ca 100 miljoner kronor). Det väsentliga beloppet grundar sig med största sannolikhet på ett högt krav på rättssäkerhet. Någon beloppsgräns har märkligt nog inte införts i svensk lagstiftning.

Att en muntlig uppgift om kanske 20 000 kronor skulle kunna leda till straff genom skattetillägg kan inte ha varit syftet med direktivet. Lagändringen är en överimplementering av sällan skådat slag, vilket kan påverka rättssäkerheten negativt.

Det är intressant att läsa remissinstansernas synpunkter. Skatteverket, domstolarna, Ekobrottsmyndigheten och andra myndigheter är generellt positiva till förslaget. Näringslivets organisationer är däremot negativa. Särskilt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Det är tydligt vilka som sätter statens intäkter före rättssäkerheten.

På vem kommer reglerna att tillämpas?

Frågan är vilka personer som reglerna främst kommer att tillämpas på. Kriminella aktörer kommer sannolikt att anpassa sig till reglerna. Vanliga hederliga medborgare kommer inte ha samma kunskap. Därför finns det en risk att reglerna i större utsträckning kommer att tillämpas på vanliga människor som har svårt att förstå skattereglerna och gör mänskliga feltolkningar.  

Det kommer uppkomma bevisproblematik

Flera remissinstanser har pekat på svårigheter med att bevisa vad som sagts muntligen. Regeringen skriver att det ankommer på myndigheterna, och sedermera även domstolarna, att i det enskilda fallet värdera uppgifterna utifrån gällande principer om bevisvärdering.  Det känns varken tryggt eller rättssäkert.

Regeringen verkar ha missat Advokatsamfundets utredning och övrig kritik, att bevisvärderingen ofta inte får ett rimligt utfall. Det finns också gott om mål som visar att underrätterna inte ifrågasätter Skatteverkets bevisvärdering.

Varför kontakta Skatteverket?

Det största problemet med lagändringen är att det finns en risk att medborgare kommer att dra sig för att kontakta Skatteverkets skatteupplysning och i stället lämnar ett öppet yrkande i deklarationen. Det kan leda till en ökad arbetsuppgift för Skatteverket att hantera meningslösa yrkanden. Tid som kunde ha ägnats åt arbete mot kriminell verksamhet.

Lämna inte ut personnummer

Vid muntlig kontakt med Skatteverket finns det anledning att vara försiktig med att lämna ut namn och personnummer. I ett mål som jag har haft insyn i ringde en person Skatteverket för att inhämta vissa upplysningar.

Samtalet blev inget annat än en helvetesprocess. Det ledde till att Skatteverket dubbelbeskattade en aktieinvestering som gjorts tillsammans med en tidigare sambo. Denna skrämmande upplevelse hade kunnat undvikas genom att inte i onödan lämna ut namn och personnummer.

Spela in samtalet

Är det nödvändigt att uppge namn och personnummer bör samtalet spelas in. Redan i dag är det många som gör det. Det är främst för att skydda sig mot skattetillägg om Skatteverkets kontrollhandläggare har en annan uppfattning än den information som inhämtats från Skatteverket. Tyvärr har det visat sig i flera mål att det inte alltid hjälper. Att ta ut skattetillägg trots att man följt Skatteverkets information är inte ovanligt.

Begär ut tjänsteanteckningarna

Ska lämnade uppgifter prövas i förvaltningsdomstolen bör Skatteverkets tjänsteanteckningar begäras ut. Det finns en tydlig risk för missförstånd och feltolkningar.  Det är lätt att höra det man vill höra.

Jag har under senare år mött medlemmar som är upprörda och frustrerade över hur deras samtal har uppfattats. Den kan inte heller uteslutas att felaktiga anteckningar har påverkat målets utgång. En inspelning kan därför vara räddningen.

Är tjänsteanteckningarna inte korrekta bör inspelningen bifogas den skriftliga motiveringen. Var tydlig med vad de felaktiga uppgifterna består av.

Förhoppningsvis får vi en snar justering av reglerna

Regeringen verkar vara av uppfattningen att det inte finns några problem med rättssäkerheten i skatteprocessen, trots stark och omfattande kritik från flera håll. Kritiken gäller inte minst hanteringen av skattetillägg. Redan i dag tas skattetillägg ut på fullständigt obegripliga grunder. Hur ska det då bli när handläggarna också ska beakta muntliga uppgifter som de själva har gjort tjänsteanteckningar av.

Jag skulle inte bli förvånad om vi i framtiden kommer att få se en justering av lagen. Rimligen bör de aktuella reglerna endast tillämpas på väsentliga belopp. Då är risken att hederliga medborgare skulle drabbas väldigt liten.