Beskattning av kvalificerade andelar 

Anledningen till att vi har de särskilda reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst för kvalificerade andelar i fåmansföretag är det duala skattesystemet. Det vill säga att förvärvsinkomster beskattas enligt en progressiv skatteskala och kapitalinkomster beskattas med en proportionell skatt.  

Reglerna är svåra och komplexa men nu är förslaget att förenkla systemet och minska den administrativa bördan för företagen. Samtidigt vill man skapa bättre villkor för små och växande företag.  

Det förslag som nu presenteras i budgetpropositionen skiljer sig i vissa delar från det ursprungliga förslag som utredningen presenterade. Dessa förslag går jag igenom längre ner i artikeln under rubriken “Vissa av utredningens förslag finns inte med”. 

Beräkning av gränsbeloppet 

I huvudsak är den största förändringen att gränsbeloppet bara ska beräknas på ett sätt för samtliga delägare. Det föreslagna sättet är en blandning av dagens två metoder. Gränsbeloppet föreslås bestå av följande tre komponenter samt sparat utdelningsutrymme från föregående år: 

• Grundbelopp  
• Lönebaserat utrymme 
• Ränta på omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor 
• Sparat utdelningsutrymme från föregående år utan uppräkning 

Gränsbeloppet ska precis som tidigare beräknas av den som äger andelarna vid beskattningsårets ingång.  

Grundbeloppets storlek 

Grundbeloppet uppgår till 4 inkomstbasbelopp och ska fördelas på samtliga andelar i företaget.  

Om en delägare äger andelar i flera företag och det sammanlagda grundbeloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp, ska beloppet fördelas mellan företagen i proportion till ägd andel. De är alltså en begränsning på 4 inkomstbasbelopp per företag men också per delägare.  

Grundbeloppet ska fördelas enligt denna proportionering. Det finns ingen möjlighet för delägaren att fritt fördela grundbeloppet. Med anledning av det kan det vara aktuellt att se över företagsstrukturer så att grundbeloppet inte fördelas på företag där något utdelningen inte är aktuell i framtiden.   

Det lönebaserade utrymmet 

Det lönebaserade utrymmet kvarstår som en del av beräkningen av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet (4 procents ägande). Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag.  

Innebär det här att en delägare inte behöver ta ut någon lön och ändå får tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet? Nej, delägaren eller närstående behöver fortfarande ta ut en lön eftersom, det precis som tidigare finns en begränsning. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.   

Det lönebaserade utrymmet uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag under det föregående beskattningsåret. Det löneunderlaget fördelas på delägarens andelar i företaget. Sedan sker ett schablonmässigt avdrag för lön med 8 inkomstbasbelopp från löneunderlaget. Makar räknar de 8 inkomstbasbeloppet gemensamt. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner upp till ett visst belopp.  

Vidare slopas den särskilda definitionen av dotterbolag som tidigare gällt vid beräkning av det lönebaserade utrymmet. I stället gäller nu den civilrättsliga definitionen av dotterföretag. Det innebär att det undantagsvis kan finnas två dotterföretag till ett moderföretag. 

För en delägare som idag räknar med det lönebaserade utrymmet kommer det föreslagna reglerna med ett avdrag för en schablonlön med 8 inkomstbasbelopp att innebära en försämring. Detta i och med att det lönebaserade utrymmet blir lägre i och med avdraget för en schablonmässig lön.  

Exempel på beräkning av löneunderlaget 

En person äger 70 procent av andelarna i företaget. Det sammanlagda löneunderlaget i företaget uppgår till 4 miljoner kronor och inkomstbasbeloppet uppgår till 80 600 kronor (för 2025). Löneunderlaget som är hänförligt till andelarna är 70 % av 4 miljoner kronor, det vill säga 2,8 miljoner kronor. Från delägarens andel av löneunderlaget ska man dra av schablonlönen på 8 inkomstbasbeloppet (644 800 kronor). Summan blir då 2 155 200 kronor. Det lönebaserade utrymmet uppgår till 50 procent av detta underlag 1 077 600 kronor (2 155 200 *0,5). 

För att delägaren ska kunna tillgodoräkna sig löneunderlaget krävs ett löneuttag av delägaren eller närstående på 21 552 kronor. Detta i och med begränsningen att det lönebaserade utrymmet max får uppgå till 50 gånger delägarens eller närståendes lön.   

Ränta på omkostnadsbeloppet 

Enligt gällande regler finns en möjlighet enligt huvudregeln att beräkna en ränta på omkostnadsbeloppet oavsett hur stort det är. Enligt förslaget ska denna ränta endast kunna tillgodoräknas till den del omkostnadsbeloppet överstiger 100 000 kronor. Räntan uppgår fortfarande till 9 procent plus statslåneräntan.  

Sparat gränsbelopp från föregående år 

Det sparade utdelningsutrymmet från föregående år får läggas till årets gränsbelopp däremot får det inte ske någon ny uppräkningen av beloppet. Möjligheten till uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort. De tidigare uppräknade beloppen får däremot tas med in i det nya systemet.   

Tidsgränser förkortas till fyra år 

Karenstiderna föreslås generellt kortas med ett år, till fyra från fem år. Detta påverkar bland annat hur länge en andel anses kvalificerad efter att en delägare slutat vara verksam i betydande omfattning, samt vid tillämpning av utomståenderegeln och regeln om samma eller likartad verksamhet. 

Dessa ändringar har en annan tillämpningstidpunkt. Ändringarna som innebär att en tidsperiod i en bakåtblickande bestämmelse förkortas från fem till fyra beskattningsår tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.  

När ska de nya reglerna börja tillämpas? 

Reglerna föreslås träder i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 2026. Däremot gäller en senare tillämning när det gäller tidsgränserna. De särskilda bestämmelserna av övergångskaraktär som avser beräkningen av omkostnadsbeloppet för kvalificerade andelar som anskaffats före 1990 eller 1992 (index- och kapitalunderlagsreglerna) ska fortsatt gälla för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2029. 

Reglerna är inte beslutade än utan vi väntar på riksdagens beslut.  

Vissa av utredningens förslag finns inte med 

I det förslag som utredningen lade fram var det flera förslag som inte finns med i det förslag som regeringen nu presenterar.  

Här är några exempel på förslag som inte kom med:  

Närståendekretsen  

Utredningen föreslog bland annat att närståendekretsen skulle förändras så att syskon, syskons make, syskons barn och barnbarn inte skulle ingå i delägarens närståendekrets när det gäller reglerna i 57 kapitlet inkomstskattelagen. Den förändringen tas inte vidare och den förändringen finns inte med i det nuvarande förslaget. Reglerna om närståendekretsen lämnas oförändrat. 

Gemensamtakregel 

Vidare föreslog utredningen att det skulle bli en gemensamtak regel för hur stor andel av en kapitalvinst respektive utdelning som ska beskattas i inkomst av tjänst. Den regeln presenteras inte heller i det nuvarande förslaget utan det kommer även i fortsättningen att vara två separata tak.  

Enligt inkomstbasbeloppsregeln för utdelning ska utdelningar på maximalt 90 inkomstbasbelopp redovisas som inkomst av tjänst och beloppstaket för tjänstebeskattning vid kapitalvinst uppgår till 100 inkomstbasbelopp. 

Utomståenderegeln 

Förslaget om att i lag föreskriva att det utomstående ägandet ska uppgå till 30 procent i utomståenderegeln finns inte heller med. 

Utökad kontrolluppgiftsskyldighet för företag  

Tanken med det ursprungliga förslaget var att den administrativa bördan skulle minska markant för delägarna. Utredningens förslag var att företagen skulle lämna kontrolluppgifter om delägarens ägande i företaget. På det sättet skulle Skatteverket kunna förtrycka uppgifterna om grundbeloppet för delägaren och göra proportioneringen vid ägande i flera företag.  

Tyvärr är förslaget om en utökad kontrolluppgiftsskyldighet för företagen inte med i det förslag som regeringen nu presenterar. Det innebär att det inte blir möjligt för Skatteverket att förtrycka fördelningen av grundbeloppet.  

Enligt mig gör det att vi går miste om en del av den avsedda förenklingen och minskningen av den administrativa bördan försvinner. En delägare som äger flera bolag behöver nu själv beräkna hur grundbeloppet på 4 inkomstbasbelopp ska fördelas.