Hållbara affärer. I dag betyder det inte bara en sund, långsiktig lönsamhet med rätt villkor för personalen. Som EU konstaterar genom sitt brottsbekämpande organ Europol och direktivet för hållbarhetsredovisning CSRD (Corporate Sustainable Reporting Directive) betyder det också ett gott arbete mot korruption. Det omfattar företagets alla kontakter, samarbeten och aktiviteter. Något som är mycket svårt att lyckas med om man inte jobbar medvetet, konsekvent och proaktivt. Louise Brown:

– Världen ser annorlunda ut i dag jämfört med bara för några år sedan. Man kan känna sig orolig och förvånad, men man måste också förstå hur sårbar man är om man inte vidtar rätt åtgärder.

Möjliggörare

Parallellt med sitt arbete inom anti-korruption, socialt ansvar och compliance/regelefterlevnad i Sverige och internationellt, har Louise Brown också varit extern expert i samband med ett antal journalistiska grävprojekt, bland annat den svenska delen av arbetet med ”Pandora papers” som gjordes av Uppdrag granskning. Den granskningen presenterades 2021 och visade bland annat hur penningtvätt och korruption möjliggörs i bolag och genom mer eller mindre sofistikerade bolagskonstruktioner världen över, ofta via skatteparadis. Upplägg skapade av konsulter och revisorer. I dessa bolag göms och hanteras intäkter från kriminell verksamhet. Även från brott begångna i och genom svenska bolag.

– Den ekonomiska brottsligheten blir allt mer mångfasetterad och professionell. Precis som i all annan affärsverksamhet skapas fördelar genom skalekonomi i organiserade nätverk, med hjälp av nya tekniska lösningar och AI. Ekonomiska incitament och kickbacks eller, å andra sidan: våldskapital i form av påtryckningar eller utpressning, används effektivt för att få den kriminella ekonomin att växa. Det finns det många exempel på, även i Sverige, säger Louise Brown som i dag har titeln Director Financial Crime Prevention vid Advisense, ett internationellt konsultföretag specialiserat på risk och regelefterlevnad.

Exempel

Systematisk korruption förekommer i dag i sektorer som tidigare bedömts mer eller mindre riskfria, fastslår Louise Brown. Det gäller exempelvis mutor av miljöinspektörer, vid bilbesiktning, tillståndsprövning, hälsovård och personlig assistans.

Korruption måste också förstås bredare, kopplat till infiltration, intressekonflikter och insiderbrottslighet, samt påverkan på insidan genom funktioner som handläggare för att godkänna fiktiva låneansökningar, administration av varor som betalas men inte finns eller levereras, löneutbetalningar till skenanställda, uppgjorda granskningar eller knarklaster. För att bara nämna något.

Gemensamt när företag används som brottsverktyg för att betala mutor eller tvätta pengar är beroendet av en redovisningskonsult, lönekonsult eller revisor för att skapa en legal front och dölja faktisk verksamhet.

Lönekontoret

– Låt oss säga att ”Louise” på lönekontoret utsätts för påtryckningar, eller får något extra för att köra lönerna så att allt ser rätt ut, när den faktiska lönen i hand ligger på 30 kronor i timmen, eller när anställningskontrakten inte är helt hundra. Vilken förmåga har byrån att upptäcka sådant? Louise Brown fortsätter:

– En kanske ännu viktigare fråga är om det finns beredskap när oegentligheter upptäcks. En sak är att ha de kontroller som behövs. En annan är att agera på varningsflagg. Många verksamheter har numera system som gör det lätt för ”Louise” att enkelt slå larm, om hon vill och vågar. System som också resulterar i att åtgärder vidtas.

– Men det gäller att ha god förståelse och agera proaktivt i arbetet mot korruption och annan ekobrottslighet. Annars kan byrån riskera att missbrukas som möjliggörare, konstaterar Louise Brown, som också varit ordförande för anti-korruptionsorganisationen Transparency International, Sverige.

Korruption

Den nya tidens korruption domineras inte av stora mutor för att vinna en affär utomlands, `a la Telia, Ericsson och Bofors. Det sker på hemmaplan och inga sektorer är undantagna. Det har länge hetat att svenskar är naiva. Nu är läget annat och det måste finnas förståelse för hur nyckelpersoner i chefsposition, eller på funktioner inom lön eller redovisning kan utsättas eller missbrukas, understryker Louise Brown.

Enligt Europol är det kombinationen penningtvätt, ett ekobrottsligt ekosystem och korruption som driver den samlade organiserade brottslighetens tillväxt. Louise Brown kan jämföra korrupt beteende i Sverige i dag med korruption i andra länder i Europa och Asien, där hon jobbat under många år.

”Brott som tjänst”

– Det är inte bara så att vi har former av ekonomisk brottslighet i Sverige i dag som vi inte trodde fanns fram tills nyligen. Vi till och med exporterar ”brott som tjänst”, enligt rapporter om hur svensk organiserad brottslighet producerar bedrägerier i Norge och Finland. Det går inte längre att hävda att vi är naiva, inte vet vad som pågår eller vad vi ska gör åt det, säger Louise Brown och avslutar:

– Det är otroligt viktigt att enskilda verksamheter ser om sitt hus för att säkerställa ett gott arbete. Det finns verktyg, ledningssystem, utbildningar och checklistor att använda för att jobba proaktivt mot korruption, precis som inom penningtvättsprevention. Detta måste alla byråer jobba med, på samma sätt som man idag jobbar med sin cybersäkerhet.