Bolaget som brottsverktyg – ny utredning tillsatt
I utredningsdirektivet skriver regeringen att förekomsten av brott inom och mot företag i allt högre grad blivit ett allvarligt problem på senare tid. Det medför att många seriösa företagare tvingas verka på en marknad där konkurrensen snedvrids. Dessutom går samhället miste om skatteintäkter. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska titta på flera olika åtgärder för att minska att bolag används som brottsverktyg.
En av de frågor som utredningen ska undersöka är vilka för- och nackdelar som finns med det undantag från revisionsplikten som finns idag för små aktiebolag. Utredningen ska också belysa för- och nackdelar med att eventuellt återinföra revisionsplikten för alla företag och ta fram en lämplig utformning av ett sådant förslag. Här ska hänsyn tas både till brottsförebyggande aspekter och effekterna för företagen, inklusive den ökade regelbördan.
En annan fråga som ska utredas är Bolagsverkets kontrollerande roll och om reglerna behöver förändras för att myndigheten ska ha möjlighet att göra tillräckliga kontroller. Utredningen ska till exempel ta ställning till om Bolagsverket ska ges möjlighet att i brottförebyggande syfte genomföra kontroller för att identifiera målvakter och om lagen behöver ändras så att Bolagsverket ska kunna behandla personuppgifter i brottsförebyggande syfte.
I utredningsuppdraget ingår också frågor som rör årsredovisningslagen. Bland annat ska utredningen bedöma hur en skyldighet att upprätta och ge in års- och koncernredovisningar i elektronisk form bör utformas och vilka företag som bör omfattas. Utredningen ska också analysera om tidsfristen för att upprätta och ge in årsredovisningen bör förkortas. Slutligen ska man utreda om även mindre ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar, ska vara skyldiga att ge in sin årsredovisning till Bolagsverket.
Ytterligare en fråga som ska utredas är reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolag. För- och nackdelar med dagens regler ska analyseras och utredningen ska bedöma om nuvarande regelverk behöver justeras eller om det bör införas en annan typ av regler för att uppnå funktionen med ett starkt borgenärsskydd.
Den del av utredningen som avser årsredovisningar i elektroniskt format ska redovisas senast den 22 december 2022. Övriga delar ska redovisas senast den 22 juni 2023.
Moms på interna tjänster – nytt HFD-avgörande
22 maj 2026Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nu öppnat för större möjligheter att organisera gemensamma stödfunktioner utan onödiga momskostnader. I en ny dom slår HFD fast att även administrativa tjänster som redovisning, lön och IT kan omfattas av undantaget för fristående grupper – något som kan få stor betydelse för ideella organisationer och andra verksamheter med begränsad avdragsrätt. För redovisningskonsulter innebär avgörandet både nya rådgivningsmöjligheter och behov av noggranna bedömningar kring organisationsstruktur, dokumentation och internfakturering.
Klart med centralt register för bostadsrätter – det här behöver du veta
19 maj 2026Riksdagen har nu beslutat att införa ett nationellt bostadsrättsregister som ska föras av Lantmäteriet. Detta innebär att det inte längre är bostadsrättsföreningen som ansvarar för dessa register. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2027 - så här kan du förbereda dig.
Systemstöd en strategisk fråga – så väljer du rätt
11 maj 2026Systemstöd är i dag en självklar del av redovisnings‑ och lönekonsultens vardag. De påverkar hur arbetet organiseras, hur information hanteras och hur kvalitet och regelefterlevnad säkerställs. Under lång tid har systemval ofta betraktats som en mer eller mindre teknisk fråga, där fokus legat på funktioner och pris. I takt med den digitala utvecklingen har det blivit allt tydligare att systemstöd i stället är en strategisk och professionell fråga.
