Moms på p-platser – nu ska HFD pröva om parkeringen följer bostaden
Bakgrund
Under juni och juli 2026 meddelade Skatterättsnämnden fyra förhandsbesked om parkeringsplatser i anslutning till bostäder. I samtliga fall kom majoriteten fram till att parkeringsplatserna omfattas av undantaget från moms för uthyrning av bostäder. Detta trots att det finns en särskild bestämmelse som innebär att uthyrning av parkeringsplatser är momspliktig.
En större momsmässig metodfråga
Frågan kan tyckas smal, men den rymmer en större momsrättslig metodfråga.
Majoriteten lutar sig mot EU-domstolens dom i Henriksen från 1989. I domen kunde en parkeringsplats under vissa förutsättningar följa bostadens momsmässiga behandling när parkeringen och bostaden hade ett nära samband och ingick i en enda ekonomisk transaktion.
Sedan Henriksen meddelades har emellertid EU-domstolen utvecklat en omfattande generell praxis om hur man avgör om en transaktion består av ett eller flera tillhandahållanden. Utgångspunkten är att varje prestation normalt ska behandlas som självständig, om delarna inte är så nära förbundna att det vore konstlat att skilja dem åt.
Det är här den verkligt intressanta frågan uppstår: Ska Henriksen ses som särskild vägledning för parkeringsplatser i samband med bostadsuthyrning, eller måste domen läsas mot bakgrund av den senare och mer generella EU-praxisen om sammansatta transaktioner?
Skatterättsnämndens majoritet ligger nära det första synsättet. De skiljaktiga ledamöterna betonar i stället den generella analysen och menar att bland annat valfrihet, separata avtal och parkeringsplatsernas självständiga syfte talar för att parkering ska ses som ett eget tillhandahållande.
Högsta förvaltningsdomstolen
Nu ska frågan prövas av Högsta förvaltningsdomstolen, HFD.
Det mest intressanta blir, enligt min uppfattning, inte om parkeringsplatserna slutligen bedöms som momsfria eller momspliktiga utan hur HFD motiverar sin bedömning: väljer domstolen majoritetens linje, minoritetens linje – eller en tredje väg?
I en mer djupgående artikel går jag igenom varför en sådan tredje väg kan vara möjlig och vad den skulle kunna innebära.
HFD:s motivering kan dessutom få betydelse långt utanför parkeringsområdet. Frågan handlar ytterst om vilken vägledning äldre, transaktionsspecifik EU-praxis ger när den möter senare generella principer om ett eller flera tillhandahållanden.
Läs Leif Hagströms djupgående artikel här.
