Den som bedriver en skattepliktig verksamhet ska betala moms för sålda varor eller tjänster och har rätt att dra av ingående moms för varor eller tjänster som används i verksamheten. Ingående moms som hänför sig till en stadigvarande bostad får dock inte dras av.

Bakgrund

En bostadsrättsförening installerade under åren 2012–2014 solceller på taken till föreningens byggnader. Två tredjedelar av den producerade elen såldes till ett elhandelsföretag och en tredjedel förbrukades i bostäder och gemensamhetsutrymmen i de egna byggnaderna. Föreningen redovisade utgående moms för försäljningen till elhandelsföretaget.

Föreningen yrkade avdrag med två tredjedelar av den ingående momsen avseende kostnaden för installationen av solcellsanläggningen.

Skatteverket ansåg att föreningen inte hade rätt till avdrag. Man motiverade sitt beslut med att solcellsanläggningen inte kunde anses vara klart avskild från bostadsdelarna och att den i första hand betjänade byggnader som omfattades av avdragsförbudet för stadigvarande bostad.

Domen

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, innebär inte det förhållande att den el som en solcellsanläggning producerar till viss del används i byggnader som utgör stadigvarande bostäder att anläggningen som sådan kan anses vara en del av en stadigvarande bostad. Av detta följer att den moms som hänför sig till förvärvet av en sådan anläggning får dras av i den utsträckning som anläggningen används i en verksamhet som medför skattskyldighet.

Då Skatteverket inte hade invänt mot vare sig storleken av kostnaderna eller fördelningen av dem på egen förbrukning respektive försäljning hade föreningen, enligt HFD, rätt till avdrag med två tredjedelar av den ingående momsen avseende kostnaden för installationen av solcellsanläggningen.

Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-10-25, mål nr 6174-18, 6175-18, 6177-18