Innan den 31 mars måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. Det är endast betalda dagar som överstiger 20 som får sparas för uttag senare år. Semesterdagar upp till 20 måste alltså tas ut i betald ledighet. Detta är en tvingande regel och det går inte att i stället betala ut ersättningen för dagar som inte får sparas. Om det inte finns tillräckligt med tid att förlägga ledigheten kan du som en sista utväg skjuta över dessa dagar till det nya året för att tas ut före det nya semesterårets semesterdagar. Även om detta i sig är fel så uppfyller man i vart fall lagens syfte att semesterdagar ska förläggas i ledighet för vila och rekreation.

Sparade semesterdagar som är äldre än fem år

Om en anställd har sparade semesterdagar som är fem år gamla måste dessa också tas ut i ledighet innan den 31 mars. Det är endast om detta regleras i kollektivavtal på förbundsnivå som längre sparande kan tillåtas.

Antalet intjänade semesterdagar

Vid semesteromställningen den 31 mars ska du beräkna hur många semesterdagar som dina anställda har rätt att ta ut i betald ledighet under det kommande semesteråret (1 april 2025–31 mars 2026).

Det är i huvudsak anställningstiden som ligger till grund för intjänandet. Det har inte någon betydelse vilken sysselsättningsgrad den anställde har haft eller hur arbetstiden har varit förlagd. Även en person som varit anställd hela året men som till exempel endast enligt schema arbetar varannan vecka, tjänar in 25 semesterdagar. Förläggningen av semesterdagarna ska dock innebära att den sammanlagda ledigheten inklusive fridagar ska motsvara fem veckors ledighet.

Sysselsättningsgraden påverkar däremot vilken semesterlön som ska betalas ut under den betalda semesterledigheten. Har den anställde t ex bara arbetat 4 timmar om dagen, alltså halvtid, så blir också den intjänade semesterlönen beräknad på halvtid.

Antalet intjänade betalda semesterdagar räknas ut genom att dividera antalet anställningsdagar med 365. Det framräknade talet multipliceras med den anställdes semesterrätt. Uppstår ett brutet tal ska detta alltid höjas till närmsta heltal.

Exempel: Simon anställdes den 1 augusti 2024. Antalet anställningsdagar fram till den 31 mars 2025 är 243. Antalet intjänade betalda semesterdagar att ta ut fr o m den 1 april 2025 blir 17 (243/365×25 =17). Mellanskillnaden upp till hans semesterrätt, d v s 8 dagar, blir obetalda semesterdagar. Dessa behöver han dock inte ta ut i ledighet om han inte vill.

Frånvaro kan påverka intjänandet

Frånvaro kan påverka intjänandet av betald semesterledighet. Viss frånvaro är semesterlönegrundande till exempel sjukfrånvaro i 180 dagar och föräldraledighet i 120 dagar per intjänandeår. De olika frånvaroslagen som ger rätt till semesterintjänande framgår av semesterlagen § 17. Frånvaro som överstiger antalet semesterlönegrundande dagar reducerar intjänandet av betald semesterledighet.

Exempel: Marie har varit anställd hela året men har varit föräldraledig i sex månader, sammanlagt 183 dagar, mellan den 1 juni och den 30 november. Det innebär att antalet intjänade semesterdagar reduceras. Antalet betalda semesterdagar för semesteråret 1 april 2025–31 mars 2026 blir 21 [(365-63)/365×25)].

Andra intjänandeperioder än 1 april–31 mars

Företag som omfattas av kollektivavtal kan avtala om andra intjänande- och semesterårsperioder än lagens 1 april–31 mars. Även utan stöd i kollektivavtal kan perioden vara en annan, t ex kalenderår, men då måste intjänandeåret och semesteråret sammanfalla. Det innebär att den semester som kommer att tjänas in kan tas ut i betald ledighet under samma period.