Vad är det som hänt?
Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till −0,10 procent och justera ner räntebanan.  Dessutom kommer Riksbanken att köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor. Detta gör riksbanken för att öka penningmängden – vilket även brukar kallas för att ”trycka pengar”. Följden blir att kronan försvagas mot andra valutor och stigande importpriser bidrar då till ökad inflation.

Varför har riksbanken tagit beslutet?
Riksbanken motiverar beslutet med att det finns en risk att det låga oljepriset dämpar inflationsförväntningarna och därmed inflationen mer än vad som tidigare antagits. Till detta kommer den ökade osäkerheten om utvecklingen i omvärlden och på de finansiella marknaderna.

Vad är syftet med negativ ränta?
Riksbankens syfte med en negativ ränta är att öka penningmängden i ekonomin och därmed försvaga kronan och öka inflationstrycket. Riksbanken uttrycker detta som ”en expansiv penningpolitik för att få inflationen att stiga mot målet på 2 procent och hålla de långsiktiga inflationsförväntningarna väl förankrade vid målet”.

Vad innebär det för privatpersoner och företag?
En negativ ränta innebär att bankerna får betala för att placera likviditeten från sina så kallade dag-till-dag konton i riksbanken. Både företags- och privatkunder använder i sin tur bankerna för att placera likvid från dag till dag. Kostnaden läggs i första han på bankerna, men om det blir en lång period med negativ ränta så tvingas också kunderna betala.

Som en följd av negativ ränta kan enskilda banker besluta att införa minusränta på inlåningskonton. Ett alternativ att avgifter i anslutning till bankkundernas konton och tjänster höjs. Flera av de svenska storbankerna har redan idag noll ränta på vissa konton samtidigt som de har avgifter (t.ex. för betal- och kreditkort), vilket i praktiken innebär negativa räntor på ditt sparande i dessa konton.

Att räntan är noll eller negativ innebär inte att de utlåningsräntor som hushåll och företag möter på marknaden kommer att vara noll. Dessa räntor ligger en bra bit högre än reporäntan och baseras på låntagarens riskbild och återbetalningsmöjlighet.

Vad innebär detta för hushållens skuldsättning och företagens lånemöjligheter?
Riksbanken har tidigare påpekat riskerna med att det svenska banksystemets är stort i förhållande till den svenska ekonomin och att storbankerna är beroende av utländsk marknadsfinansiering. De svenska hushållens höga och växande skuldsättning betonas också som en risk som på sikt kan hota både den realekonomiska och den finansiella stabiliteten i Sverige.

Företagarnas undersökningar visar samtidigt att många företag har svårt att få finansiering och att många entreprenörer därför tar personliga lån för att finansiera företaget. Att underlätta för företag att låna kan därför bidra till att minska hushållens skuldsättning. Genom att låna till företag kan bankerna också minska riskerna med att enbart låna till hushållen. Ökad finansiering till företag leder också till att fler investeringar genomförs vilket långsiktigt gynnar tillväxt och sysselsättning.

Källa: Företagarna