Kapitalförlust vid försäljning av andel i handelsbolag
I det aktuella målet hade Sven i sin inkomstdeklaration redovisat en förlust om 252 000 kr i samband med att han avyttrade sin andel i ett handelsbolag. Han hade redovisat en justerad anskaffningsutgift (JAU) med samma belopp. Sven kunde inte lämna någon förklaring till Skatteverket varför hans JAU översteg hans andel av det bokförda egna kapitalet i bolaget. Det resulterade i att Skatteverket ändrade Svens förlust till 37 000 kr.
Justerad anskaffningsutgift
Den justerade anskaffningsutgiften (JAU) är ett skattemässigt begrepp som har stor betydelse för beskattning. Den utgör anskaffningsutgiften för andelen i handelsbolaget och används för att beräkna vinst/förlust när andelen säljs eller bolaget upplöses. Vid den årliga beskattningen har den även betydelse vid beräkning av räntefördelning och expansionsfond. JAU beräknas årligen för varje delägare på N3A-bilagan, men den fastställs inte. Vid beräkningen av JAU tas bland annat hänsyn till inköpspris eller tillskott vid bildandet, andra tillskott, uttag och skattepliktiga inkomster.
Överklagande
Sven överklagade Skatteverkets beslut och framhöll att det var omöjligt för honom att få fram uppgifter ända från inkomståret 1988. De uppgifter som efterfrågats har använts under alla år för att beräkna räntefördelning och avsättningar till expansionsfond och då godkänts av Skatteverket. Det ansåg Sven var något som bekräftade att redovisad JAU varit riktig. Enligt Sven var den troliga förklaringen till differensen mellan JAU och handelsbolagets egna kapital att det fanns ett negativt eget kapital den sista december 1987. Då fastställdes JAU till noll kronor när reglerna om JAU infördes 1988.
Förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten framhöll att i enlighet med grundläggande principer om bevisbörda inom skatteprocessen ankommer det på Sven att göra sannolikt att storleken på den justerade anskaffningsutgiften ska beräknas i enlighet med vad han yrkat.
Enligt förvaltningsrätten överensstämmer JAU för del-ägarna som regel väl med bolagets egna redovisade kapital. Förvaltningsrätten konstaterade att Sven saknade underlag som visade att handelsbolagets egna kapital var negativt vid utgången av 1987 eller som visade att det förekommit icke avdragsgilla kostnader eller annan omständighet som påverkat beräkningen av JAU. Det förhållande att Skatteverket godtagit räntefördelning och avsättning till expansionsfond under tidigare år medförde inte att förvaltningsrätten gjorde någon annan bedömning än den Skatteverket gjort.
Kammarrätten i Sundsvall
Sven överklagade till kammarrätten som gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten. Överklagandet avslogs.
Dom 2017-01-27, mål nummer 2023-16