Annons
Lön

Muntliga avtal gäller i de flesta fall men bör undvikas

För att undvika ord-mot-ord-situationer är skriftliga avtal mellan arbetsgivare och anställda att rekommendera. Det är viktigt särskilt ur arbetsgivarsynpunkt eftersom den anställde vid en tvist ses som den svagare parten vilket ställer högre krav på arbetsgivaren att bevisa sin uppfattning.
Text: Thomas Englund
Annons

Även om arbetsgivare och anställd är överens kan man inte avtala eller bli överens om avvikelser från sådant som är reglerat i lag, till exempel i semesterlagen eller lagen om anställningsskydd (LAS). Sådana avtal är alltså ogiltiga. Det är i princip bara i två fall det krävs att avtal ska vara skriftliga; dels i fastighetsaffärer, dels för kollektivavtal.

Behövs skriftligt avtal vid anställning?

En vanlig missuppfattning är att avtal om anställning måste vara skriftligt och undertecknat av båda parter. En anställning kan utöver en muntlig överenskommelse till och med uppstå konkludent, det vill säga underförstått, till exempel att en person har börjat arbeta för en arbetsgivare och får ersättning för det utan att man har sagt något om en anställning. Lagen om anställningsskydd föreskriver enbart att arbetsgivaren har en skyldighet att inom viss tid skriftligen meddela anställningsvillkoren till arbetstagaren. Eftersom en anställning är en för båda parter viktig överenskommelse bör man ändå upprätta ett skriftligt avtal där båda parter skriver under de villkor som gäller för anställningen.

Risker vid muntliga överenskommelser

I övrigt går det alltså principiellt bra att avtala muntligt om vad som helst. Så länge man är överens fungerar det utmärkt. Problemet är bara att med tiden kan man ha glömt vad man har sagt och kommit överens om och har man olika uppfattningar kan det bli en tvist som i bästa fall stannar vid en otrevlig situation där missnöje och irritation uppstår. I värsta fall får tvisten lösas rättsligt.

Avtal som ogiltigförklaras

Ett avtal, även om det är skriftligt, kan förklaras ogiltigt om det har ingåtts under tvång. I partsförhållandet arbetsgivare – arbetstagare är det den anställde som betraktas som den svagare parten då denna anses vara i en beroendeställning gentemot arbetsgivaren. Den anställde kan alltså känna sig tvingad att gå med på villkor med rädsla för sämre arbetsvillkor eller till och med för att förlora anställningen. Ett avtal kan också förklaras ogiltigt om det innehåller oskäliga avtalsvillkor, t ex att det inte går att avbryta överenskommelsen eller att det är oskäligt lång uppsägningstid.

Ta hjälp vid avtalsskrivandet

Det är svårt att förutse vad som kan inträffa i framtiden gällande den aktuella överenskommelsen. Det är därför viktigt att noga tänka igenom förutsättningarna och försöka förutse situationer som kan uppstå. Man kan naturligtvis ta hjälp av en jurist om det gäller viktiga ärenden. Ett annat sätt är att använda färdiga avtalsmallar som finns tillgängliga på nätet. Dessa passar förmodligen inte exakt på det aktuella ärendet men de kan vanligen modifieras efter de aktuella förutsättningarna. Man har i vart fall fått hjälp med de viktigaste villkoren för att på så sätt undvika tvistesituationer.

Det finns även områden där arbetsgivaren ensidigt kan bestämma om avtalsvillkoren. Det kan till exempel gälla personalvårdsförmåner av olika slag. Det är upp till arbetsgivaren att bestämma om sådana förmåner ska erbjudas och till vilka belopp. Här är det skattemässiga regler som påverkar villkoren. För en arbetsgivare är det en fördel att vara tydlig och skriva ner vad som gäller i en personalhandbok eller på ett intranät.

Generella villkor som bör finnas med i ett avtal
• Datum för avtalets ingående
• Vad avtalet omfattar
• Eventuella undantag som avtalet inte omfattar
• Hur länge avtalet gäller
• Uppsägningstid för avtalet för båda parter

Mallar:

Du som är medlem i Srf konsulterna har tillgång till flera olika typer av mallar på Mina sidor (inloggning krävs) Här finns bland annat mallar för Anställningsavtal och Medarbetarsamtal.

Läs också:

tidningenkonsulten.se –Löneberedning utan tydlig vägledning från kollektivavtal eller lagstiftning

Aktuella artiklar
Srf konsulterna tipsar

Srf konsulterna tipsar: Viktiga datum i januari

20 januari 2026

Det finns många viktiga datum i januari att hålla koll på för dig som är redovisningskonsult eller lönekonsult. Momsdeklaration och AGI är två exempel. Utöver det finns det inlämningar som bara görs nu i januari – och som därför är extra viktiga.

Den 31 januari är sista dagen för att lämna in kontrolluppgifter samt ansöka om rot- och rutavdrag och grön teknik. I år infaller den 31 januari på en lördag, vilket gör att sista dagen att lämna in uppgifter och ansökan är den 2 februari.

Den 20 januari öppnar den nya tjänsten för att ansöka om växa-stöd som sker genom en återbetalning av arbetsgivaravgifter


Ett Europa i otakt ställer höga krav på lönetransparens

20 januari 2026

Europas länder har kommit olika långt i införandet av lönetransparensdirektivet. Det skapar ett komplext läge för internationella företag – och för de konsulter som ska vägleda dem. Stuart Hyland, med lång erfarenhet av globala lönefrågor, varnar för att vänta för länge.
– Nu börjar det bli bråttom. Mycket kan göras redan nu, även om alla detaljer ännu inte är på plats, säger han.

Kvalitetssäkrad lön – från rapportering till rättssäkerhet

18 december 2025

Arbetsgivardeklarationer på individnivå (AGI) har förändrat förutsättningarna för lönearbetet i grunden. När inkomstuppgifter i allt större utsträckning återanvänds av myndigheter ökar kraven på korrekthet, spårbarhet och kvalitetssäkrade processer. Samtidigt skärps det straffrättsliga regelverket kring felaktiga uppgifter.

Annons