För andelar i fåmansföretag gäller att de särskilda 3:12-reglerna blir tillämpliga om andelarna är kvalificerade. Andelarna är kvalificerade om andelsägaren eller närstående anses verksam i betydande omfattning. Bedömningen är avgörande för när den s.k. trädaperioden inträder. Efter en trädaperiod beskattas utdelningar och kapitalvinster inte längre enligt 3:12-reglerna utan enligt allmänna regler.

Nya 3:12 regler beslutade

Genom de nya 3:12 regler som nu har beslutats har bl.a. trädaperioden ändrats från fem till fyra år, något du också kan lära dig mer om i vår digitala kurs som handlar om de beslutade lagändringarna i  3:12-reglerna.

En bevisfråga

Det är en bevisfråga om en person anses verksam i betydande omfattning. Bevisbördan ligger på aktieägaren. Det beror på att det är aktieägaren som har lättast att framföra bevisning. Vid efterbeskattning ligger däremot bevisbördan alltid på Skatteverket. Vid efterbeskattning ställs det också ett högre krav på bevisning.

Många frågor om kvalifikationsreglerna

Srf konsulterna får många frågor i frågeservice när en person anses verksam i betydande omfattning. Frågorna är ofta knutna till s.k. trädarbolag (även kallat karensbolag). En vanlig fråga är om lön kan tas ut eller om förmåner kan tillhandahållas utan att man anses verksam i betydande omfattning. Många frågor kan besvaras med Skatteverkets rättsliga vägledning. Men för denna fråga ges ingen uttrycklig vägledning. Det är naturligt, eftersom det är en bevisfråga.

Hur ska jag tänka?

Bevisningen i skatteprocessen är fri. Det gäller därför att den skattskyldige kombinerar sina egna kunskaper och erfarenheter med sunt förnuft och logiskt tänkande för att hitta relevanta bevisfakta. De synpunkter jag ger nedan är mina egna reflektioner. Det kan därför finnas fler och bättre bevisfakta att presentera i det enskilda fallet.

Enligt min uppfattning är det tre omständigheter som bör prövas. Den viktigaste omständigheten bör vara företagets intäkter. En granskning av företagets kostnader kan också vara viktig. Slutligen kan företagets verksamhet ha viss betydelse.

Vilken betydelse har företagets intäkter?

Enligt lagens förarbeten anses en person verksam i betydande omfattning om andelsägaren har stor betydelse för vinstgenereringen. En naturlig utgångspunkt är därför att granska företagets intäkter. Saknas det intäkter bör det vara ett starkt bevisfaktum. Det kan även finnas intäkter i företaget, men som inte är kopplade till andelsägarens arbetsinsats. Det gäller t.ex. när intäkten är kopplad till värdestegring på värdepapper eller en fastighet.

I Skatteverkets rättsliga vägledning redogör man för den praxis som finns angående dessa inkomster. För inkomster från värdepappersförvaltning bör det normalt inte finnas något bevisproblem. Företaget kan alltså ha inkomster från t.ex. aktiefonderfonder eller en kapitalförsäkring utan att andelsägaren kan anses verksam i betydande omfattning. Om intäkterna kan anses hänförliga till värdepappersrörelse torde andelarna däremot bli kvalificerade.

När det gäller fastighetsförvaltning är det mer komplicerat att avgöra om andelarna är kvalificerade. Avgörande är arbetsinsatsen, d.v.s. hur många timmar andelsägaren ägnat åt fastighetsförvaltningen. Viss vägledning kan i detta avseende hämtas från praxis, se Skatteverkets rättliga vägledning.

Vilken betydelse har företagets kostnader?

Om ett företag inte bedriver någon verksamhet bör kostnaderna inte vara allt för omfattande och uppgå till mindre belopp. Har företaget omfattande och stora kostnader, kanske i nivå med tidigare år, kan det vara en indikation på att verksamheten faktiskt fortfarande bedrivs som vanligt.

Arten av kostnaderna bör vara av betydelse. Kostnader som borde vara acceptabla är utgifter för det administrativa arbetet.  Har företaget däremot utgifter av Goodwillkaraktär eller utvecklande av en produkt är det utgifter som tydligt talar för att verksamheten inte har avslutats.

Vad gäller då för kostnader för lön och förmåner? Att företagsledaren tar ut lön eller har en förmån kan inte ensamt innebära att andelarna är kvalificerade. Vid denna bedömning måste rimligen företagets intäkter och kostnader vara av större betydelse. Att företagsledaren tar ut lön eller får en förmån kan lika gärna vara ett sätt att ta ut vinstmedel som arbetats upp tidigare år men som då inte tagits ut.

Vilken betydelse har företagets verksamhet?

Vad det är för verksamhet borde normalt inte ha någon avgörande betydelse. När en prövning av intäkter och kostnader inte ger något tydligt resultat kan kanske verksamheten ha viss betydelse. Ett exempel som borde ha högt bevisvärde är om t.ex. en cykelhandlare eller möbelhandlare har lagt ner sin verksamhet. Finns det inget lager och företaget har sagt upp sitt hyreskontrakt borde det med styrka tala för att det inte bedrivs någon verksamhet.

Avslutande kommentarer

Det är viktigt att ha grundläggande kunskap om bevisningen i skatteprocessen. För att på ett enkelt sätt höja kunskapsnivån har Srf konsulterna en särskild online-kurs i detta ämne. Utan denna grundläggande kunskap är risken stor att bli felaktigt behandlad i skatteprocessen. Bland annat är det viktigt att motsätta sig spekulationer från Skatteverket. Tyvärr har det visat sig att rena spekulationer till och med få genomslag i domstolen. 

I ett mål skriver Skatteverket att ”betalning mycket väl kunnat ske på annat vis än till företagets bankkonto”. I ett annat mål framför Skatteverket att ”den skattskyldige kan ha övernattat på arbetsorten”. I inget av dessa mål ifrågasatte kammarrätten Skatteverkets bevisning i form av spekulationer och dömde till den skattskyldiges nackdel.

Det är en omöjlig uppgift att bemöta bevisning i form av spekulationer. Spekulationer ska därför inte beaktas i skatteprocessen. Därför är det viktigt att påpeka sådana missförhållanden. Tyvärr hjälper det inte alltid. Men då har man i alla fall gjort det som kan förväntas.