Norra kretsen: Tre viktiga frågor och en fjärde
– Penningtvättslagstiftningen är ett orosmoln som behöver hanteras så att redovisningsbyråerna kan förstå och uppfylla de krav som ställs på dem. Det är olyckligt att kraven inte kan konkretiseras tydligare från Länsstyrelsen. Jag tycker inte det går att särskilja den här frågan mellan det nationella perspektivet och kretsens perspektiv. Den här frågan skapar reell oro i dag.
– Relationen mellan programvaruleverantörerna och konsulterna måste bli mer jämbördig, det är också en nationell fråga som påverkar medlemmar i kretsen. Vi byråer, gemensamt, är en stor kund till programleverantörerna och det blir problem om inte gränserna respekteras mellan byrån och programvarutillverkaren gentemot vår kund.
– De riktigt stora byråerna har sina egna inloggningar, flöden och lösningar hos programvaruleverantörerna, det har inte de små. Jag ser gärna att Srf konsulterna går in och gör en upphandling och erbjuder medlemmarna de programvaror de behöver och kan då ställa krav på bland annat programerbjudanden och priser. Därigenom får vi en större och tydligare spelare mot programleverantörerna vilket rättar till balansen.
– Gränsen för revisionsplikten måste höjas till minst 10 miljoner kronor. Vi har i dag problem att få revisorer till de mindre bolagen. Auktoriserade Redovisningskonsulter har absolut kompetensen att hantera bolagen, så länge inte ägarkretsen och bolagsstrukturen efterfrågar oberoende granskning.
– Att en lägre gräns för revision behövs för att hindra att bolagen används som plattform för fusk vet vi alla inte är effektivt och kommer alldeles för sent i processen. Här har Bolagsverket, Skatteverket och vi redovisningskonsulter en betydligt bättre position för att förhindra att bolagen används för kriminell verksamhet. Även det är en fråga som påverkar nationellt och regionalt.
– Ur ett rent kretsperspektiv: Erfarenhetsutbyten. Till exempel om hur det är att vara byråledare; hur den vardagen ser ut och vilka krav det ställer. Det kan gälla konkreta frågor om skatte- och redovisningsfrågor men även personalutveckling, lönesättning, rekrytering och frågor om byråstruktur.
Kretsstyrelserna behöver stöd för att kunna driva dessa frågor på kretsnivå men det är svårt att göra på ideell basis. Här behövs det en diskussion om att kanalisera resurser till kretsarna för att möjliggöra sådana satsningar. Jag är övertygad om att det skulle göra våra nuvarande medlemmar ännu nöjdare och även locka nya medlemmar.