Vad kvarstår innan vi har en lag? 

I juni 2024 presenterades förslaget för nya 3:12-regler i Förenkla och förbättra! (SOU 2024:36). Remissinstanserna var överlag positiva till utredningens förslag och sedan dess har förslaget bearbetats på Finansdepartementet. Nu presenterar regeringen sin lagrådsremiss. Lagändringarna föreslås fortfarande att träda i kraft den 1 januari 2026. Regeringen uppger att om de nya reglerna kommer att genomföras beror på budgetförhandlingarna inför budgetpropositionen 2026. 

Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att Lagrådet ska yttra sig om reglerna och efter det ska en proposition tas fram. Slutligen ska riksdagen fatta beslut om lagändringarna.  

Ett nytt sätt att beräkna gränsbeloppet på 

En ny modell för beräkning av årets gränsbelopp föreslås. Den innebär att den nuvarande förenklingsregeln och huvudregeln slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Detta överensstämmer med det förslag som lades fram i utredningen. 

Gränsbeloppet föreslås bestå av summan av följande tre delar: 

• Ett grundbelopp om fyra inkomstbasbelopp fördelat på andelarna i företaget. 

• Ett lönebaserat utrymme. 

• Ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor.  

Om en delägare äger andelar i flera företag och det sammanlagda grundbeloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp, ska beloppet fördelas mellan företagen i proportion till ägd andel. 

Dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort.  

Det lönebaserade utrymmet  

Det lönebaserade utrymmet kvarstår som en del av beräkningen av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet (4 procents ägande). Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag.  

Löneunderlaget uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag men till den del de överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att vara max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.  

Vidare slopas den särskilda definitionen av dotterbolag som tidigare gällt vid beräkning av det lönebaserade utrymmet. 

Ränta på omkostnadsbeloppet 

Den sista komponenten vid beräkningen av årets gränsbelopp är ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Precis som idag, men med den skillnaden att räntan bara får beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. 

Karenstiden sänks till 4 år 

Karenstiderna föreslås generellt kortas med ett år, från fem till fyra år. Detta påverkar bland annat hur länge en andel anses kvalificerad efter att en delägare slutat vara verksam i betydande omfattning, samt vid tillämpning av utomståenderegeln och regeln om samma eller likartad verksamhet. 

Kontrolluppgifter 

I utredningen lämnades ett förslag på utökad kontrolluppgiftsskyldighet för företagen om bland annat hur många aktier delägaren innehar. Detta förslag finns inte med i lagrådsremissen. Däremot föreslår regeringen att den som innehar kvalificerade andelar i sin inkomstdeklaration ska lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna tillämpa bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på sådana andelar. 

Vilka förslag finns inte med i lagrådsremissen? 

Några av de förslag som presenterades i utredningen finns inte med i lagrådsremissen. Det gäller bland annat förändringen i närståendekretsen som skulle gälla i 57 kapitlet inkomstskattelagen.  

I utredningen föreslogs att syskon och syskons maka/make inte längre skulle ingå i närståendekretsen. Denna förändring finns inte med i lagrådsremissen. Det gör inte heller en kodifiering av utomstående ägande till 30 procent i utomståenderegeln. Inte heller ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinster finns med i lagrådsremissen.