Vilka förändringar blir det? 

De största förändringarna är sättet att beräkna gränsbeloppet på. Det nya sättet att beräkna gränsbeloppet på är en blandning av de förenklingsregeln och huvudregeln. Men även ändringar i förutsättningarna för de olika komponenterna i gränsbeloppet. Tidsgränser som finns i vissa regler förkortas från 5 år till 4 år. Även vissa regler vid andelsbyte ändras, till exempel utökas rätten till lönebaserat utrymmet vid andelsbyte.  

En del av de förslag som lades fram av utredningen från 2024 finns däremot inte med i de beslutade reglerna.  

Ett sätt att beräkna gränsbeloppet på  

Den största förändringen i de nya reglerna är sättet att beräkna gränsbeloppet på. Enligt de nya reglerna ska gränsbeloppet beräknas på ett sätt i stället för två. Det nya sättet är en blandning av förenklingsregeln och huvudregeln. Precis som tidigare är det den som äger andelarna vid beskattningsårets ingång som får beräkna gränsbeloppet. De nya reglerna tillämpas för första gången beskattningsåret 2026 och utdelningar som sker under 2026. 

Gränsbeloppet består av följande fyra komponenter: 

• Grundbelopp  
• Lönebaserat utrymme 
• Ränta på omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor 
• Sparat utdelningsutrymme från föregående år utan uppräkning 

Grundbeloppet liknar förenklingsregeln. Grundbeloppet uppgår till 4 inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget. Grundbeloppet kan max uppgå till totalt 4 inkomstbasbelopp för en delägare som äger flera företag. För beskattningsåret 2026 är grundbeloppet 322 400 kronor. 

Det lönebaserade utrymmet ska även fortsättningsvis beräknas som en del av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag. Det är lönerna som är utbetalda i företaget under 2025 som kommer att påverka löneunderlaget för beskattningsåret 2026. 

Det lönebaserade utrymmet uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag året före beskattningsåret, men bara till den del det överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Makar ska räkna det lönebaserade utrymmet gemensamt. Det lönebaserade utrymmet får max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.  

Vid beräkning av årets gränsbelopp får man även beräkna ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Det är precis som idag men med den skillnaden att räntan bara får beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor.  

Dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år föreslås tas bort. Det sparade utdelningsutrymmet får däremot tillgodoräknas precis som vanligt men då utan uppräkning.  

Förkortade tidsperioder 

I 3:12-reglerna finns det en tidsperiod på 5 år i en del regler. Denna förkortas nu till 4 år. Det gäller till exempel när en andel är kvalificerad – om delägaren eller närstående har varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de 4 tidigare beskattningsåren.  

De nya reglerna om tidsperioden gäller från och med inkomstår 2027. 

När börjar reglerna att gälla? 

Reglerna träder i kraft den 1 januari 2026. Det innebär att reglerna ska tillämpas första gången för beskattningsåret 2026 och redovisas i deklarationen som ska lämnas 2027. Det är utdelningar som sker under 2026 som omfattas av de nya reglerna. 

Ändringen av tidsgränsen till 4 år gäller från och med den 1 januari 2027. 

Verkar det krångligt? Ta hjälp av en kvalitetssäkrad redovisningskonsult som kan hjälpa dig reda ut hur reglerna kommer att påverka dig!