Vi har i en tidigare artikel översiktligt beskrivit några av de föreslagna ändringarna som remitterats. Svar ska lämnas till BFN den 2:a oktober och i Srf redovisningsgrupp arbetar vi nu med våra synpunkter. Kanske har du som medlem funderat på hur de föreslagna ändringarna kommer att påverka dina kunder? Är det bra förändringar eller inte? Är de föreslagna reglerna tydligt skrivna? Vi vill gärna ta del av dina tankar och funderingar. Kontakta Claes Eriksson eller Maria Albanese och berätta hur du ser på de föreslagna ändringarna.

Vilka företag ska få tillämpa K2?

Vilka stora ändringar är det då som föreslås? Den enskilt största ändringen innebär att det införs en begränsning av vilka företag som anses ha enklare förhållanden och som därmed får tillämpa K2. I den nya punkten 1.1 A anges till exempel att företag som har stora uppskjutna skatteposter eller byggnader som huvudsaklig tillgång med betydande komponenter med olika nyttjandeperiod inte längre ska få tillämpa K2. De allra minsta företagen (samma gräns som krav för revision) ska däremot inte behöva fundera på detta utan ska alltid kunna tillämpa K2. BFN föreslår också att alla företag som har en eller flera utländska filialer och alla bostadsrättsföreningar (även de allra minsta) ska tillämpa K3.

Andra ändringar i K2

Remisserna innehåller också många olika förslag till ändringar och nya regler i de olika kapitlen. En fråga som diskuterats flitigt är vad som får ingå i posten Råvaror och förnödenheter och om till exempel ett åkeri kan redovisa alla utgifter som hör till åkeriverksamheten i den posten.

I resultaträkningsschemat i punkt 4.4 i K2 föreslås nu en ändring som innebär att rörliga kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av varor eller tjänster (med undantag av personalkostnader och avskrivningar) får ingå i posten. Som exempel på rörliga kostnader i ett åkeri anges kostnader för drivmedel och reparation av fordon.

En annan fråga som det saknats regler om i K2 är hur tilläggsköpeskillingar ska hanteras. I kapitel 9 föreslås nu en regel som anger att en tilläggsköpeskilling vid förvärv av inkråm eller andelar ska redovisas när tilläggsköpeskillingen fastställts. Företaget ska alltså inte behöva göra någon uppskattning av tilläggsköpeskillingens värde vid förvärvstidpunkten.

I förslaget finns också ett antal nya skrivningar som behandlar väsentlighetsprincipen och hur den påverkar tillämpningen av reglerna i K2. BFN skriver att en tillämpning av bestämmelserna normalt är förenlig med väsentlighetprincipen men att en tillämpning av en förenklingsregel i undantagsfall, enskilt eller tillsammans med tillämpning av andra förenklingsregler, kan innebära att den information som lämnas i årsredovisningen ger en annan bild av företaget som kan påverka användarens beslut. Företaget måste i ett sådant fall göra en bedömning av vilka förenklingsregler som kan tillämpas i det enskilda företaget med beaktande av väsentlighetsprincipen.

Ändringar i K3

I K3 är antalet föreslagna ändringar inte alls lika många som i K2. Det är i sig naturligt eftersom K3 är ett principbaserat regelverk och inte innehåller lika många detaljerade regler. K3-reglerna har därför inte gett upphov till lika många frågeställningar som i K2.

En fråga som tidigare inte varit reglerad i K3 är hur företag som tillverkar en tillgång ska redovisa utgiften. Nu föreslås samma regel som idag finns i K2 vilket innebär att utgifterna ska bruttoredovisas i en kostnadsslagsindelad resultaträkning.

En fråga som den här remissen inte hanterar är informationsinnehållet i en bostadsrättsförenings årsredovisning efter att nya lagregler trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023. BFN kommer att återkomma med förslag i den delen.

Vill du vara med och påverka?

BFN:s förslag till ändringar i K2 och K3 finns tillgängliga på BFNs webbplats.  Vem som helst är välkommen att besvara remissen direkt till BFN. Sista svarsdatum är 2:a oktober. Du är välkommen att kontakta oss och berätta vad du tycker om förändringarna om du vill bidra i vårt remissarbete. Hör av dig före 24:e maj!