När man har konstaterat att en viss transaktion är föremål för moms (3 kap. 1 § mervärdesskattelagen, ML) och att något undantag därifrån inte är tillämpligt uppstår frågan vem som är betalningsskyldig till moms; är det säljaren eller köparen eller kanske någon annan?  
 
Enligt huvudregeln är den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster betalningsskyldig (16 kap. 5 § ML). Normalt är således säljaren betalningsskyldig.  
 
Det finns ett antal undantag från huvudregeln, till exempel är den som är ansvarig för att en vara upphör att vara placerad i ett skatteupplag betalningsskyldig till moms (11 kap. 7 § ML). I många fall blir köparen betalningsskyldig, det vill säga. det är då fråga om så kallad omvänd betalningsskyldighet.  

Omvänd betalningsskyldighet gäller i följande fall (16 kap 6–16 §§ ML):

• Leverans av varor eller tillhandahållande av vissa tjänster avseende fastighet  
• Leverans av el, gas, värme eller kyla när säljaren saknar etablering i Sverige.   
• Tillhandahållande av tjänster när säljaren saknar etablering i Sverige.   
• Leverans till den tredje parten vid trepartshandel. 
• Vissa leveranser av guld. 
• Byggföretags köp av byggtjänster. 
• Handel med avfall och skrot. 
• Handel med utsläppsrätter m.m.  
• Handel med mobiltelefoner m.m. vid belopp över 100 000 kr.

Fördelar med omvänd betalningsskyldighet

I massmedia rapporteras om det ena momsbedrägeriet efter det andra. Man kan nog lugnt utgå ifrån att det bara är en tidsfråga innan nästa härva avslöjas. Hur många härvor som just nu går under radarn är ovisst, men EU har i en rapport från 2024 beräknat det så kallade momsgapet, det vill säga skillnaden mellan förväntad och faktisk uppbörd av moms, inom EU till 89 miljarder euro/år under år 2022. Läs mer här. Detta belopp alltså under ett enda år!  

En stor fördel med omvänd betalningsskyldighet är att möjligheterna till momsbedrägerier minskar. Den effekten har lagstiftaren också uppnått på område efter område, senast vad gäller mobiltelefoner m.m. från och med den 1 april 2021. Förutom minskade momsbedrägerier medför omvänd betalningsskyldighet att moms normalt endast blir en redovisningstransaktion eftersom ut- och ingående moms tar ut varandra hos köparen så att ingen moms återstår att betala. Några betalningar behöver alltså normalt inte hanteras vare sig emellan avtalsparterna eller visavi Skatteverket. Även detta är förstås en fördel med omvänd betalningsskyldighet.  

Ytterligare en fördel jämfört med dagens situation är att gränsdragningsproblematik om vad till exempel skrot är undanröjs. Varför lagstiftaren mot denna bakgrund ännu inte har ändrat till generell omvänd betalningsskyldighet till moms är något av en gåta. Någon som har en förklaring till varför momsbedrägerier som enkelt hade kunnat minskas tillåts fortgå?  

Hemställan från Srf konsulterna 

Från Srf konsulternas sida har vi i alla fall gjort något. Vi har sänt en hemställan om lagändring till regeringen. Du finner hemställan här. 

Det vore glädjande om fler ser anledning att hos lagstiftaren pusha för lagändring i detta avseende.  

Låt oss genom den enkla åtgärden med att införa generell omvänd betalningsskyldighet minska momsbedrägerierna, senast från och med den tidpunkt då det blir obligatorisk med e-fakturering enligt ViDA! Att vi på köpet minskar betalningsströmmar och gränsdragningsproblematik är bonuseffekter.