Länge har uppfattningen bland många varit att just inom löneområdet så håller vi oss inom respektive land. Men bilden stämmer inte längre, inte i Sverige. Det svenska näringslivet är idag i hög grad internationellt, till och med globalt. Export och import, företag med utländska ägare och svenska företag med anställda utomlands bidrar till att sudda ut gränserna.

För att etablera sig i ett annat land måste man ta hänsyn till internationella konventioner, skatteavtal och varje lands interna regler. Sverige är ett land med många lagar och regler. En snårig verklighet att sätta sig in i på många sätt, inte minst inom lön med 700 kollektivavtal. Under 2015 ökade antalet anställda hos företag, där koncernmoderns eller den yttersta ägarens hemvist är annan än Sverige. De största ökningarna förekom i företag kontrollerade från Danmark och Norge men det största enskilda ägarlandet avseende antal anställda 2015 var USA (73 901 anställda). Innan dess har Tyskland varit ägarlandet med flest anställda i Sverige. Även om uppfattningen i regel är att svensk lön är bland de mest svårhanterliga så finns det undersökningar som visar att vi knappt ligger på topp tio i europaligan. Sverige har ett relativt bra stöd för företagare hos myndigheter.

Likväl som utlandsägda företag etablerar sig i Sverige så finns det många svenska företag som idkar näringsverksamhet utomlands. Även om exporten av tjänster är mindre än varuexporten och endast utgör 30 procent av den totala exporten, så har tjänsteexporten under 2000-talet vuxit snabbare än varuexporten. Tjänsteexporten var 67 procent högre 2015 jämfört med 2007. Vanliga tjänster som sverigebaserade företag säljer utomlands är tjänster inom exempelvis forskning och utveckling, marknadsföring och teknik. Att sälja tjänster innebär ofta att kvalificerad arbetskraft följer med och därmed även ett komplext regelverk kring utstationering, exempelvis att ha koll på gränsdragningen mellan tjänsteresa och utstationering. För tjänsteföretagen är dessutom personalkostnader oftast den största kostnadsposten. För såväl företag som anställd får det stora konsekvenser om lönen inte hanteras korrekt.

Många företag säljer inte bara sina varor och tjänster till andra länder utan har också mycket av sin verksamhet utomlands. År 2013 fanns det drygt 2 800 svenska koncerner med dotterbolag i utlandet. Totalt sett hade dessa koncerner ungefär 1,8 miljoner anställda varav 1,25 miljoner var anställda utomlands. Så det är många som berörs av internationell lönehantering och rent praktiskt inte minst de som ska utföra den. Dessutom blir det allt vanligare med koncernspråk, framförallt engelska. För ett företag som verkar på internationell basis är det därför viktigt att kunna profilera sin kompetens, inte minst för den som arbetar med lön. Och det främst på engelska. Så det som tidigare kändes som overkligt har nu blivit verklighet, svensk lön på engelska. För företag som etablerar sig i Sverige kan en partner i lön vara avgörande. Här öppnar sig en marknad för den som har en auktorisation inom lön. Större företag med inhousehantering såväl som outsourcingbolag som är verksamma på en internationell arena bildar allianser med redan etablerade svenska företag med kunskap om den svenska lönemarknaden.

När det gäller hur komplex lönehanteringen är i olika länder så kommer under hösten en ny utredning att presenteras av Global Payroll Association. Missa inte den!