Den 27 april hölls ett möte i intressentrådet i Skatteverkets nya lokaler i Sundbyberg. Utöver att det var det första fysiska mötet sedan pandemin, var det extra intressant eftersom intressentrådets syfte och roll diskuterades, på begäran av Svenskt Näringsliv. Innan jag återger vilka synpunkter och önskemål som framfördes vill jag redogöra för mötet i övrigt.

Hemställan om ändrade regler för lokalmoms

Efter en rundvandring i de nya lokalerna fick vi en kort information om Skatteverkets hemställan om nya regler för moms på lokaler. Det är en fråga näringslivet drivit under en längre tid, bland annat eftersom dagens regler om jämkning leder till att fastigheter står tomma trots att det finns ett trängande behov av lokaler. Om lagförslaget genomförs skulle det även medföra en stark förenkling av reglerna, vilket kommer att uppskattas av många företagare.

Skatteverkets rättsliga vägledning och styrning

En annan intressant punkt på dagordningen var hur Skatteverket arbetar med rättslig styrning och rättsligt stöd. Ett viktigt dokument för styrning och stöd är Skatteverkets så kallade ställningstagande där man redogör för sin uppfattning i rättsliga frågor.

Det har framförts viss kritik mot dessa ställningstaganden. Kritiken har varit att omständigheter som talar emot bedömningen inte redovisas. Eftersom det ofta är mycket svårtolkade frågor, där det även kan finnas olika meningar bland Skatteverkets experter, är det fullt rimligt med en större öppenhet. Mot bakgrund av att frågan nu väckts är det förhoppningsvis möjligt att vi i framtiden också kan få information om vad som talar mot den slutliga bedömningen i ställningstagandet.

Moms på marksamfälligheter

Under denna diskussionspunkt hamnade, kanske inte helt oväntat, ställningstagandet om momsredovisning för marksamfälligheter i fokus. Skulle detta ställningstagande efterföljas av samtliga berörda samfälligheter kommer det sannolikt att innebära att Skatteverket måste ägna väsentliga resurser åt enkla och beloppsmässigt små rättelser av ofrivilliga fel i lämnade momsdeklarationer. Det är resurser som naturligtvis skulle behövas bättre på annat håll. Jag tyckte mig dock kunna utläsa viss självkritik från Skatteverket i denna fråga, vilket jag tycker är förtroendeingivande.

Bortsett från denna kritik bör man, enligt min mening, ge Skatteverkets rättliga vägledning högsta betyg. Jag vet faktiskt inte hur jag skulle kunna utföra mitt arbete med att svara på alla våra konsulters vitt spridda och många gånger komplexa skattefrågor utan stöd från Skatteverkets rättsliga information.

”Frifräsare” ett problem

Med tanke på kvalitén på Skatteverkets rättsliga vägledning kan man tycka att skattekontrollen borde fungera bättre. Att det inte fungerar tillfredställande kan bero på att det finns handläggare som en näringslivsföreträdare på mötet lite skämtsamt kallade ”frifräsare”. Det vill säga handläggare som av okunskap, eller i värsta fall av ovilja, inte följer Skatteverkets rättsliga styrdokument. Det är ett problem som tidigare har uppmärksammats från olika håll och som Skatteverket måste prioritera och arbeta för att helt eliminera.

Som svar på denna kritik framförde Skatteverket att enskilda samtal hålls med berörda personer när man upptäcker att en handläggare har fattat beslut som inte är förenliga Skatteverkets rättsliga styrdokument. Problemet är emellertid att de flesta ”frifräsare” arbetar under radarn. Det beror helt enkelt på att vanliga medborgare vanligtvis inte känner till vad som anges i de rättsliga styrdokumenten. Och om det upptäcks, till exempel av en konsult, är det i så fall något som endast påtalas för den aktuella handläggaren. Därför är det sannolikt endast någon enstaka procent av alla ”frifräsare” som det samtalas med.

Intressentrådets roll och syfte?

När huvudfrågan om intressentrådets syfte och roll diskuterades kändes det skönt att vara omgiven av så många kunniga och kloka näringslivsföreträdare. Jag kunde tyst bocka av punkt efter punkt av kloka synpunkter och förslag till diskussionsfrågor.

En sådan fråga är hur vi gemensamt kan arbeta för enklare regler. Enklare regler skulle inte bara leda till mindre oro och stress för felaktiga bedömningar. Det skulle möjligen också leda till att konsulter i större utsträckning kan koncentrera sig på andra, för kundföretagen viktigare frågor. Enklare regler skulle troligtvis även leda till färre ofrivilliga fel och därmed till lägre premier för konsultens ansvarsförsäkring.  Ur Skatteverkets synvinkel skulle enklare regler sannolikt leda till att mer resurser kan ägnas åt det medvetna skattefusket i stället för att rätta ofrivilliga fel.

Service till konsulter

Skatteverkets serviceverksamhet framfördes också som en viktig och lämplig fråga att diskutera i Intressentrådet. Utifrån vad jag har hört från flera konsulter fungerar telefonupplysningen inte särskilt bra. Ett sätt som konsulterna löser det på är att ställa samma fråga tre gånger och hoppas på att få två överensstämmande svar. Det är ju inte bra för någon part.

Man måste emellertid ha all förståelse för hur svårt det är för enskilda handläggare att svara på olika skattefrågor. Därför har också Srf konsulterna vid ett flertal tillfällen lyft frågan i Skatteverkets branschsamverkan för att få till en lösning. Önskan har varit att kunna få till en särlösning för konsulter och andra som mer yrkesmässigt arbetar med skattefrågor. Med dagens möjligheter att styra telefonfrågorna till rätt område och person borde det finnas goda möjligheter att förbättra telefonservicen för dem med svårare skattefrågor.

God information

Även om telefonupplysningen kanske har mer att önska måste man däremot berömma Skatteverkets skriftliga information och olika informationsfilmer. Tyvärr verkar dock många konsulter ha svårt att hitta rätt i informationshavet. Utöver att marknadsföra Skatteverkets informationskällor på mina kurser arbetar jag därför med att försöka hitta en lösning hur vi ska underlätta och förbättra informationssökningen för våra konsulter.

Skatteverkets kontrollverksamhet framfördes också som en viktig och lämplig diskussionsfråga. Det är intressant att det från flera näringslivsföreträdare har framförts att det krävs mer resurser till kontrollverksamheten. Det visar att näringslivet vill att skatteuppbörden ska fungera på ett korrekt sätt. Men i det ligger givetvis också att handläggarna har rätt kompetens så att kontrollen blir rättssäker.

Stoppa bedrägerier

Det måste också anses viktigt att det är rätt skattskyldiga som i första hand kontrolleras, men även att kontrollverksamheten styrs av väsentlighet och risk. För det kan vara ganska frustrerande att se hur kriminella har lyckats lura staten och skattebetalarna på miljarder genom enkla momsbedrägerier med mobiltelefoner samtidigt som jag möter seriösa företagare som drabbats av högst tveksamma eller rent felaktiga beslut på triviala belopp.

Mer utbildning

Avslutningsvis framfördes Skatteverkets internutbildning som en viktig diskussionsfråga. Det är en fråga som tidigare har tagits upp i intressentrådet men där tillfredställande svar inte erhållits eller nödvändiga åtgärder vidtagits. Frågan är dessutom central för alla andra frågor. Att handläggarna är kunniga och har tillräcklig kompentens är en förutsättning för en kvalitativ och rättssäker kontrollverksamhet. Det är också en förutsättning för att man ska klara av att utmana det kriminella skatteundandraget. Sannolikt är det också nyckeln till att råda bot på problemet med ”frifräsare”. Skatteverket måste helt enkelt förstå att utgifter för utbildning inte är en kostnad utan en tillgång, även om den inte får redovisas som sådan i årsredovisningen.