Annons
Branschaktuellt Företagande Lön

Ytterligare förtydligande om extralön vid stöd för korttidsarbete

En fråga som många som sökt om stöd för korttidsarbete ställt sig är om det går att ta ut en extralön i december för att uppfylla löneuttagskravet i inkomstskattelagen.
Text: Claes Eriksson
Annons

Tillväxtverket har sedan tidigare lagt ut en fråga med tillhörande svar om detta.

Som framgår av informationen från Tillväxtverket är det inte möjligt. Följande citat är från Tillväxtverkets svar.

”Om en arbetsgivare väljer att öka löneuttaget för ägare i ett fåmansföretag under en stödperiod, och en sådan ökning inte följer av ett centralt kollektivavtal, anser Tillväxtverket att det talar emot att arbetsgivare använt sig av tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Tillväxtverkets bedömning är därför att arbetsgivare då inte uppfyller förutsättningarna för stöd. Detta synsätt gäller alltså även för fåmansbolag som vill öka sin kontanta lön för att uppfylla löneuttagskravet i inkomstskattelagen inför beräkningen av gränsbelopp.”

Man kan fråga sig vad Tillväxtverket menar med att en arbetsgivare väljer att öka löneuttaget. Det beror ju på vad man jämför med. Ska en arbetsgivare som normalt tar extralön i december anses ha ökat sitt löneuttag om extralönen i december 2020 inte är högre än extralönen i december 2019? Eller om det är så att den totala lönen för individen under 2020 fortfarande är lägre än den totala lönen under 2019. Ska det ändå ses som att arbetsgivaren väljer att öka löneuttaget?

Vi har ställt frågan till Tillväxtverket och fått ett svar. Tillväxtverket svarar att det är ordinarie lön från jämförelsemånaden som gäller.

Jämförelsemånaden är enligt lagen den kalendermånad som infaller tre månader före den kalendermånad då beslutet fattades. Tillväxverket skriver under frågor och svar att jämförelsemånaden är den månad som inföll 3 månader innan starten av perioden som företaget söker stöd för. Inte riktigt lika som jag ser det, men låt oss hålla oss till Tillväxtverkets svar. I deras svar finns också ett exempel:

”Om en arbetsgivare söker stöd för start av korttidsarbete i april, behöver de arbetstagare som omfattas av stödet ha varit anställda i april och 3 månader innan. Jämförelsemånaden blir då januari.

Om arbetsgivaren har fått en godkänd ansökan om stöd för korttidsarbete gäller godkännandet i 6 månader, och då utgår förlängningar/nya ansökningar om stöd från samma jämförelsemånad som ursprungsansökan.”

Exemplet torde innebära att de arbetsgivare som påbörjade stödperioden i mars har december som jämförelsemånad. En bokstavstolkning skulle då innebära att dessa arbetsgivare kan ta en lön i december 2020 som är lika hög som lönen i december 2019. Nu skulle jag personligen vara försiktig. Utgångspunkten är att arbetsgivarna ska använda sig av tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Tillväxtverkets tolkningar i olika frågor tycker jag andas att verkets bedömning är att man ska vara försiktig med skattebetalarnas pengar.

Tillväxtverket bygger alltså svaret på lagregeln om att arbetsgivaren ska göra vad de kan för att minska kostnaderna för arbetskraft. Det kan noteras att Tillväxtverket i svaret skriver ”under en stödperiod”. För de arbetsgivare som påbörjade perioden redan i mars tar stödperioden slut i november. Det kan också vara så att många arbetsgivare har avslutat stödperioden innan december av andra skäl. En spontan tolkning utifrån hur Tillväxtverket uttrycker sig är då att det skulle gå att ta en extralön i december.

Här måste man ta i beaktande att Tillväxtverket ändrade tolkningen avseende utdelning. Där kommer de att kontrollera två månader före stödperioden och sex månader efter stödperioden. De har inte uttryckt att de kommer att göra det även vad gäller arbetsgivarens skyldighet att minska kostnaden för arbetskraft. Men det ligger i farans riktning. Sedan kan man diskutera om det finns lagstöd för det. Den som tar ett extra stort löneuttag i december måste i alla fall vara medveten om risken att få stödet ifrågasatt och att hela stödet riskerar att krävas tillbaka.

Det ska också påpekas att reglerna planeras ändras för det nya stödet. Hur det kommer att påverka går inte att veta då reglerna ännu inte är beslutade.

Sammanfattningsvis är min tolkning av Tillväxtverkets skrivningar att utgångspunkten är att det inte går att ta extra höga löneuttag i december för att uppfylla löneuttagskravet i inkomstskattelagen inför beräkningen av gränsbelopp. Det spelar ingen roll om lönen för 2020 blir lägre än lönen under 2019, det är jämförelsemånaden det ska jämföras mot. Jag kan se fall där det möjligen skulle gå med extralön i december, till exempel om stödperioden är slut innan december. Men jag kan inte råda någon till att chansa.

Aktuella artiklar

Är företagets fakturor redo för ViDA?

11 juni 2026

ViDA (VAT in the Digital Age) är ett omfattande EU-initiativ som antogs formellt i mars 2025. Senast den 1 juli 2030 börjar det formella kravet på digital realtidsrapportering (DRR) och obligatoriska strukturerade e-fakturor (i europeisk standard) vid gränsöverskridande B2B-handel inom EU gälla. En stor utmaning kan visa sig vara betydligt mer vardaglig än ny teknik och nya rapporteringssystem. Frågan är om företagens fakturor innehåller tillräckligt bra information för att fungera i en digital och automatiserad miljö.

Nytt besked: P-platser till bostadsrättsinnehavare är momsbefriade

10 juni 2026

Skatterättsnämnden har i två avgöranden som meddelades den 4 juni 2026 funnit att de båda bostadsrättsföreningarnas upplåtelse av parkeringsplatser till sina egna medlemmar omfattas av undantaget från skatteplikt inom fastighetsområdet. Beskeden innebär att moms inte ska tas ut på parkeringsavgifterna.

Premium

Premium

Moms på interna tjänster – nytt HFD-avgörande

22 maj 2026

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har nu öppnat för större möjligheter att organisera gemensamma stödfunktioner utan onödiga momskostnader. I en ny dom slår HFD fast att även administrativa tjänster som redovisning, lön och IT kan omfattas av undantaget för fristående grupper – något som kan få stor betydelse för ideella organisationer och andra verksamheter med begränsad avdragsrätt. För redovisningskonsulter innebär avgörandet både nya rådgivningsmöjligheter och behov av noggranna bedömningar kring organisationsstruktur, dokumentation och internfakturering.

Annons